Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Biologisk mångfald är avgörande för oss människor
Den biologiska mångfalden är multifunktionell. Detta innebär att mångfald skapar nytta på flera olika sätt på vår planet. De produkter och tjänster som naturens biologiska mångfald och ekosystem ger som bidrar till vår välfärd och livskvalitet brukar kallas för ekosystemtjänster. Utan dessa tjänster skulle det vara svårt, om inte omöjligt, för människan att leva på den här planeten.
Man brukar dela in ekosystemtjänster i fyra olika kategorier1:
- Försörjande ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller råvaror för produktion av exempelvis mat, dricksvatten, fiberråvara och bioenergi.
- Reglerande ekosystemtjänster: till exempel koldioxidreduktion som blir till syreproduktion via fotosyntesen, luft- och vattenrening, vattenreglering, kolinlagring och pollinering.
- Kulturella ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller naturmiljöer lämpliga för till exempel friluftsliv, rekreation, pedagogik, upplevelser av natur- och kulturarv.
- Stödjande ekosystemtjänster: är förutsättningen för att övriga tjänster ska fungera, exempelvis fotosyntes, jordmånsbildning och näringscirkulation.
Biologisk mångfald ger fördelar
Biologisk mångfald är i längden alltså inte bara en förutsättning för dig som markägare och brukare utan innebär också en mängd fördelar. Den gör till exempel grödor mer resilienta (motståndskraftiga) mot olika typer av angrepp och bidrar till en bättre jordhälsa. Om du ökar mängden blommor och därmed gynnar pollinatörer och nyttodjur i landskapet kan du långsiktigt säkra skörden utan att vara helt beroende av kemiska preparat och andra för naturen främmande ämnen. Naturen har dock också ett egenvärde som inte är beroende av om den är till nytta för människan eller inte.
Biologisk mångfald – ett samhällsansvar
Nyttorna vi får av den biologiska mångfalden är besvärliga ur den synpunkten att ingen äger dem. Eftersom till exempel pollineringstjänsterna eller de vilt växande växternas syreproduktion och kolinlagring inte har någon ägare, har de inte heller någon ekonomisk marknad. Då mångfalden kan utnyttjas av alla, minskar villigheten att göra satsningar för dess bevarande – det går inte att göra affärsverksamhet av det. Ansvaret för värnandet om mångfalden ligger alltså på samhället och du som markägare och brukare har en viktig roll i detta.
Successivt ser vi nu en utveckling av regelverk och ramverk med syfte att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Från och med 2023 är det obligatoriskt för flertalet verksamheter att årligen rapportera sin påverkan inte bara på klimat utan också på biologisk mångfald och andra miljöfaktorer i EU’s ramverk CSRD2.
Vad händer när den biologiska mångfalden minskar?
Forskning har visat att en försämring av den biologiska mångfalden försämrar ett ekosystems förmåga att hantera förändringar eller påfrestningar. Man kan säga att ekosystemet tappar resiliens – alltså motståndskraft och anpassningsförmåga. För oss människor kan det innebära att naturen inte längre levererar sina tjänster som pollinering av växter, vattenrening, jordmånsbildning och kontroll av skadedjur. Detta skulle få katastrofala följder då vi är beroende av friska, välfungerande ekosystem för vår överlevnad som människor och för lönsamheten som jordbrukare.
En försämring av den biologiska mångfalden är ett stort hot, bl.a. mot vår livsmedelsförsörjning, vars följder vi inte kan förutse. Det är till exempel omöjligt att veta på vilket sätt en arts försvinnande påverkar det biologiska nätverket. Därför behöver vi värna mångfalden som finns, istället för att låta arter dö ut och se vad som händer. Globalt, men även i Sverige, har jordbruket en avgörande betydelse för den biologiska mångfalden. Om man tittar på satellitbilder är så mycket som 40 % av jordens landyta jordbruksmark. Det är en stor andel, eftersom återstående 60 % innehåller bland annat tundra med sin permafrost och alla öken- och bergsområden.
1 Millennium Ecosystem Assessment—MEA. 2003. Ecosystems and Human Well-Being: A Framework for Assessment. Island Press, Washington DC.
2 EU Corporate Sustainability Reporting.