Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Pollinerarna ger dig högre skörd och bättre kvalitet
Pollinering är en biologisk process där pollen överförs mellan blommor så att växter kan befruktas och fortplantas. I utbyte får pollinatören nektar och pollen. De flesta växter tar i någon utsträckning hjälp av pollinatörer för sin pollenöverföring, även om vissa av våra vanligaste grödor som vete och majs är vindpollinerande.
I Sverige är det främst grönsaks-, frukt- och bärodling samt odling av raps, rybs, åkerböna och klöverfrö som är beroende av insektspollinering. För en del av den odlade frukt- och bärproduktionen är insektspollinering helt nödvändig för god skörd, detta gäller till exempel äpplen och plommon.
Pollinatörer och pollinering har stor betydelse för biologisk mångfald, fungerande ekosystem och vår livsmedelsförsörjning. Av världens grödor är ca 75 % beroende av pollinering eller har åtminstone nytta av pollinering. En del av växterna självpollineras också, men då kan skörden bli liten eller av dålig kvalitet. Både kvaliteten och kvantiteten på grödor förbättras alltså av pollinering. Raps är ett exempel på en gröda som till viss del är självpollinerande, men forskningen pekar på att rapsskörden mognar jämnare och avkastningen blir bättre vid en högre närvaro av pollinerare.
En mångfald av pollinerare är viktig
I Sverige är det främst insekter som är pollinatörer, exempelvis vild- och tambin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, blomflugor, andra flugor och skalbaggar. De flesta lever vilt i naturen, så kallade vilda pollinatörer. I jordbruket bidrar vilda pollinatörer till fruktsättningen, såväl i närvaro som i frånvaro av honungsbin1,2.
Det är viktigt att flera olika arter samsas om pollineringen, då blir resultatet som bäst. En blandning av både vilda och tama pollinatörer behövs för att få den jämnaste pollineringen och de bästa skördarna. Det beror på att de olika arterna kompletterar varandra och tillsammans ger en fullgod pollinering. T.ex. är vilda pollinatörer mindre krävande med hänsyn till vädret för att pollinera, än vad honungsbin är. Köpta pollinatörer som t.ex. jordhumlor är ofta importerade och representerar andra kloner, än deras motsvarigheter i Sverige. Vid parning mellan klonerna kan den inhemska genvariationen hotas.
Viktiga pollinerare
Honungsbi: Honungsbiet producerar honung utöver pollineringstjänster. En stor del av all pollinering utförs av honungsbin. Man kan flytta bikupor till åkerkanten efter behov, men ändå behövs också vilda pollinerare. Honungsbiet pollinerar inte alla grödor lika effektivt och det finns inte tillräckligt många kupor för att placeras vid alla åkrar. Honungsbiet är generalist och konkurrerar med vilda pollinatörer.3
Foto: Honungsbi, xiSerge
Vildbin: Vildbin räknas till insektsvärldens mest effektiva pollinatörer. Deras ekonomiska värde globalt är av samma storleksordning som honungsbiets. Vildbin är en artrik grupp steklar, där även humlor ingår. I Sverige finns cirka 300 arter av vildbin. Vanliga artgrupper av vildbin är, förutom humlor, sandbin och gökbin. De flesta vildbin i Sverige är solitära, vilket innebär att de inte bildar samhällen.
Foto: Gyllensandbi, Aiwok, CC_BY-SA3.0
Humlor: Humlor räknas till vildbin och är en av de viktigaste grupperna av pollinatörer. Det finns cirka 40 olika arter humlor i Sverige. Humlorna är särskilt viktiga för djupa blommor, eftersom vissa arter av humlor har specialiserat sig för pollinering av dem med sin långa tunga.
Foto: Ivar Leidus
Blomflugor: I Sverige finns det drygt 400 arter av blomflugor. Många blomflugor har en färgteckning som liknar stickande insekter som getingar, men kan inte stickas. Blomflugorna har fått sitt svenska namn av att de är mycket flitiga blombesökare, honorna äter främst pollen för att få i sig proteiner till äggproduktionen, medan hanarna framför allt äter nektar för att få energi till flygningen. Värt att notera är att blomflugor vars larver livnär sig på bladlöss bidrar med dubbla ekosystemtjänster, larverna är utmärkta biologiska skadedjursbekämpare medan de vuxna djuren är viktiga pollinatörer.
Foto: Getinglik_tigerfluga, Martin Andersson, CC_BY-SA3.0
Fjärilar: Det finns ungefär 2 700 fjärilsarter i Sverige. Det är de vuxna fjärilarna som är blombesökare och dricker nektar, medan fjärilarnas larver äter växter. Väldigt många av fjärilsarternas larver äter dock enbart på vilda växter, och enbart en mindre andel av angriper odlade grödor.
Foto: Citronfjäril, Sharp Photography
Vad händer utan pollinerare?
Under de senaste åren har det talats mycket om insekter på grund av pollinatördöden. Pollinatörerna har med säkerhet minskat åtminstone i västra Europa och Nordamerika, men problemet begränsar sig sannolikt inte enbart till dessa områden. Orsaken till pollinatördöden är inte klar. Utöver försämrade livsmiljöer har man misstänkt neonikotinoider, vilka används som bekämpningsmedel inom odling av bland annat oljeväxter. Andra misstänkta orsaker är bekämpningsmedlens effekter på åkerrenarnas växtlighet men också på pollinatörernas orienteringsförmåga, förökning och immunförsvar.
Minskningen av pollinatörer är ett allvarligt problem. Många av våra livsnödvändiga vitaminer och mineraler kommer från insektspollinerade frukter och grönsaker. Globalt räknar man att pollinatörer behövs för att producera 75% av de grödor vi äter. I Sverige är pollinatörer viktiga i jordbruket, men också avgörande för att vi ska kunna fortsätta plocka till exempel blåbär och lingon i skogen. Om det inte fanns pollinatörer skulle vi förlora tillgång till många grödor och vilda växter som ger oss en stor del av våra viktiga näringsämnen.
Ett skrämmande exempel är att bönder i vissa delar av Kina börjat handpollinera sina odlingar eftersom överanvändning av bekämpningsmedel har gjort att bin och humlor utrotats i stor utsträckning. Mellan 80-90% av alla sålda äpplen och päron i Kina uppges vara resultatet av handpollinering.
Fysikern Albert Einstein påstås ha sagt att mänskligheten har fyra år av livstid kvar om pollinerarna försvinner.
1 Jordbruksverkets broschyrer om pollinerare
2 Gynna nyttodjuren
3 Scientific American