Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald, eller biodiversitet, definieras av WWF som “variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.” Biologisk mångfald omfattar med andra ord allt levande, både det som formats av människan och det som är mer naturligt både på och i marken och i vattenmiljöer.

Allt liv på jorden ryms alltså i begreppet biologisk mångfald: den livsväv av gener, arter och ekosystem som omger oss människor, och som vi är helt beroende av för vår överlevnad. Just nu är förlusten av olika arter och livsmiljöer ett av de mest akuta hoten mot mänsklig överlevnad, så detta berör verkligen oss alla och vi behöver ta det på största allvar.

I ramverket Planetens gränser, pekar forskare ut förlusten av biologisk mångfald (biosphere integrity) som ett akut område (bild: Azote för Stockholm Resilience Centre, baserat på analys i Richardson et al 2023). För att vara inom planetens gränser måste tårtbitarna bara vara gröna, är de gula eller röda är vi utanför planetens gränser.

Det positiva är att vi kan göra stor skillnad för biologisk mångfald på våra gårdar, både under och över markytan. Dock bör vi vara medvetna om att det är mycket lättare att gynna generalister (arter med stor anpassningsförmåga, som därför ofta är vanligare förekommande), än att skapa livsmiljöer för och gynna specialister (arter som kräver specifika faktorer i miljön för att överleva). Och det är de mer krävande arterna som är hotade just nu.

Det finns inte ett sätt att mäta biologisk mångfald, till exempel att räkna förekomst av växter på en plats, utan biologisk mångfald måste mätas eller uppskattas på många olika sätt. Det kan t.ex. handla om genetisk variation bland arter eller mångfald av mikroorganismer i jorden. Biologisk mångfald är alltså inte en bestämd mångfald, utan det är många olika typer av mångfald, och variationen vi ser omkring oss. 

Ett nätverk av liv

I nätverket av biologisk mångfald är alla organismer på ett eller annat sätt kopplade till varandra och därför också beroende av varandra. Man kan säga att hela jorden, med allt det levande, utgör ett enda stort sammanhängande ekosystem – detta kallas biosfären. Även om vi ibland delar in detta stora nätverk i olika mindre ekosystem, till exempel en skog, betesmark eller åker, så påverkar det som sker i ett av ekosystemen alla andra.

Människan är också sammankopplad med biosfären och alla andra organismer via detta nätverk. Människan särskiljer sig dock från många andra arter då vi numera påverkar naturen på ett exceptionellt omfattande sätt, mer än någon annan art eller naturlig process. Den stora påverkan mänskligheten har på planeten har lett forskare att anse att vi har gått in i en ny tidsålder, Antropocen, människans tid.

Kopplingen mellan allt det levande gör att olika störningar i ekosystemet får långtgående effekter. Det finns störningar som är nödvändiga och gynnsamma för vissa arter och som därmed kan öka den biologiska mångfalden på en plats, t.ex. att det skapas sandblottor i en betesmark eller att det blir stormfällningar i en skog. Men det finns också störningar som påverkar den biologiska mångfalden negativt, t.ex. omfattande avverkning av skog eller storskalig plöjning av åkermark.

Många av de störningar som idag orsakas av människan gör att den biologiska mångfalden utarmas, men så behöver det inte vara. I Sverige och stora delar av världen är en stor del av den biologiska mångfalden faktiskt beroende av att människan verkar i landskapet. Det gäller bara att vi gör det på rätt sätt!

Klimat och biologisk mångfald

Problemen med förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna är nära sammankopplade på olika sätt: förändringar i klimatet påverkar biologisk mångfald, och förändringar i ekosystemen påverkar klimatet. Men sambanden är ofta komplexa. Ett exempel är invasiva arter, som t.ex. björnloka, jättebalsamin, mårdhund och spansk skogssnigel (ofta kallad mördarsnigel), vilka plötsligt kan få perfekta förutsättningar till att överleva och föröka sig när växtsäsongen blir längre och vintern i princip försvinner. Ett annat exempel är att en längre växtsäsong resulterar i mer igenväxning av sly, vilket i sin tur gör att andra mer känsliga arter, som tex blommande örter, beskuggas och konkurreras ut.

Just nu pågår spännande forskning, bland annat huruvida gamla spannmålssorter är mer resilienta, alltså anpassningsbara och motståndskraftiga, mot miljövariation, vilket är en stor fördel med tanke på klimatförändringarna. Historiska sädesslag har en bredare genetisk variation än moderna spannmål, och kan därför sannolikt klara olika yttre påfrestningar bättre. Läs mer om projektet på SLU:s hemsida här.

¹ Richardson, J., Steffen W., Lucht, W., Bendtsen, J., Cornell, S.E., et.al. 2023. Earth beyond six of nine Planetary Boundaries. Science Advances, 9, 37.