Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Stallgödsel är en värdefull källa till näringsämnen i jordbruket. Tillsatsen av stallgödsel minskar behovet av köpt handelsgödsel och, rätt utnyttjad, ökar den mängden organiskt material och biologisk aktivitet i marken. Stallgödselns egenskaper varierar beroende på djurart och typ av gödsel. Djupströgödsel har till exempel en högre kolkvävekvot än flytgödsel.
Stallgödsel från olika djurarter skiljer sig såväl i konsistens som i näringsinnehåll. Till exempel innehåller fjäderfägödsel höga halter fosfor, varför man bara bör använda endast begränsade mängder per hektar. Hästgödsel däremot är en bra jordförbättrare, men innehåller låga halter av näringsämnen och kan därför behöva spridas i stora mängder.
På den här länken redogör Jordbruksverket för regelverket kring gödselspridning, vilket är specifikt beroende på område och alltid ska följas. Reglerna säger bland annat att man inte får man sprida mer stallgödsel än ett genomsnitt på max 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år, under en femårsperiod. Det finns liknande regler för kvävegödsling, med ett tak på 170 kg kväve per hektar från stallgödsel.
På djurgårdar används stallgödsel som en källa till växtnäring, men på växtodlingsgårdar utan djurhållning används det i mindre utsträckning. Samarbete mellan djurgårdar och växtodlingsgårdar kan därför vara fördelaktigt för båda parter – djurgårdarna blir av med överflödigt stallgödsel medan växtodlingsgårdarna kan använda det som resurs för att förbättra jordhälsan.
Stallgödsel är en bi-produkt av djurhållning, och den är olika i kvalitét på olika gårdar. Stallgödselns näringsinnehåll påverkas till viss del del genom djurens utfodring, genom lagring av gödseln och vid spridningstillfället. Stallgödselns konsistens beror i sin tur på djurarten, vilket strö som har använts och andel spolvatten från t.ex. robotmjölkning. Tabellvärden för stallgödsel är endast riktvärden, och det är därför viktigt att göra stallgödselanalyser på den egna gården när gödslingen planeras. En analys av homogent flytgödsel är förstås mer exakt än en analys på heterogent fastgödsel. Men om provet tas på ett bra sätt så är det ändå värt att göra analysen för att få ett ungefärligt värde att utgå ifrån i planeringen av gödslingen.
Det ekonomiska värdet av stallgödsel beror var i hanteringskedjan värdet sätts. Värdet vid lagringsplatsen på gården är ett annat än värdet när det är utspritt på fältet. Mellan gården och fältet tillkommer en transportkostnad. Vid spridning på fält sker också en markpackning, vilken har en kostnad som också ska dras bort ifrån gödselns värde. Det läcker dessutom alltid en del kväve till luften vid spridning vars ekonomiska värde också ska subtraheras. Till sist har olika grödor olika ekonomiskt värde och därmed olika betalningsförmåga för stallgödsel. Ett enkelt sätt att ta hänsyn till alla faktorer samtidigt och beräkna sitt eget unika stallgödselvärde är att göra en beräkning i Greppa Näringens kostnadsfria gödselkalkyl.