Spridning av gödsel

Vid användning av stallgödsel bör man tänka på jordhälsan ur ett bredare perspektiv än endast med fokus på gödselns näringsinnehåll. Tidpunkten för spridning av stallgödsel måste till exempel planeras noga för att risken för markpackning ska minimeras.

Spridningstidpunkten bestäms utifrån regelverk, växtföljd och växtsäsong, och också utifrån när det är möjligt att köra i fält med tunga gödselekipage med tanke på vädret och markens bärighet. Växternas näringsbehov är viktigt, men hållbar gödsling innebär också man tar hänsyn till jordarten, markstrukturen och dränerings- och vattenhållande förmågan för att växterna ska kunna utnyttja stallgödseln maximalt.

När under säsongen gödseln sprids påverkar hur växterna kan utnyttja näringen: risken för växtnäringsförluster ökar avsevärt om spridningen sker för tidigt på våren eller för sent på hösten. Det är lämpligt att sprida flyt- och fastgödsel under växtperioden i samband med sådd eller i växande gröda, så att växten kan utnyttja näringsämnena på bästa möjliga sätt. Halmrik gödsel som djupströbädd däremot har en kvävefrigörelse som är mer långsam så att sen höstspridning före en vårsådd gröda kan skapa bättre timing mellan frigörelse och grödans behov.

Åkern måste vara snöfri och tillräckligt torr när den gödslas, och för att undvika markpackning är det viktigt att inte köra med tunga maskiner för tidigt på våren.

Spridning kan utföras med egna maskiner men det finns fördelar med maskinsamverkan med grannar om det är möjligt. Alternativt kan tjänsten köpas av en maskinstation. Det är ofta mer ekonomiskt att anlita en sådan än att själv införskaffa maskiner om mängden gödsel som ska spridas är liten och maskinerna inte kan utnyttjas i andra sammanhang. När, var och hur gödsel ska spridas finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida under Sprida gödsel.

Det är stora skillnader beroende på om det handlar om flytgödsel eller fastgödsel, och om gården ligger inom eller utanför nitratkänsligt område. Dessa faktorer styr bland annat hur många timmar som får gå mellan spridning och nedmyllning av gödsel.

För att undvika markpackning är det en stor fördel om gödseln sprids med så kallad matarslangsteknik. På så sätt undviker man att köra ut på åkern med en tung flytgödseltunna. Istället pumpas flytgödseln då via en slang från flytgödselbehållaren till en spridningsramp. Det kräver dock att fälten är i närhet av behållaren och helst att de är stora och – alla kan därför inte använda tekniken. Om det är långt mellan behållare och fält kan mobila behållare användas som mellanstation.

Oavsett om flytgödseln sprids med matarslang eller med tunna i fält kan den placeras på marken med släpslangar eller myllas ytligt med olika typer av billar, till exempel släpsko, skivtallrik.

Referenser
1 BSAG. 2014. JÄRKI FAKTA 12: Gödselkraft. Baltic Sea Action Group. Publicerad 2014. https://www.bsag.fi/wp-content/uploads/2019/07/jarki_fakta_12_svensk_web-min.pdf