Tänk på växtföljden vid tillförsel av organiskt material

Näringsfattiga jordförbättringsmedel, såsom komposterad hästgödsel, vass och torv, lämpar sig bäst att sprida på gröngödslingsvallar (mellangrödor) där de håller kvar de näringsämnen som frigörs när vallen slås, putsas eller bryts. Vallen kan med fördel brytas med en grund bearbetning, så att den näringsrika vallmassan och det näringsfattiga jordförbättringsmedlet blandas samman och bildar en bra såbädd för höstraps och höstsäd. Vallen kan brytas på många olika sätt, läs om alternativen i avsnittet Vallbrott (Delkurs 9: III. Produktionsvallar).

Näringsfattiga jordförbättringsmedel kan med fördel spridas före baljväxter eller användas tillsammans med organiska gödselmedel, till exempel flytgödsel.

Kompost kan vara näringsrik, men näringshalten beror helt på vilket substrat man har använt till komposten. Svampkompost kan göras näringsrik om man till exempel blandar in fjäderfägödsel; och en så kallad MC-kompost (av mikrobiell carbonisering) kan bli mer näringsrik om olika stallgödselmedel (inte hästgödsel) blandas i.

Näringsrika organiska gödselpreparat och jordförbättringsmedel, såsom kompost, fasta rötrester och näringsrika organiska gödselmaterial som t.ex. svampkompost, lämpar sig bäst för spridning på hösten före sådd av höstgrödor, såsom höstoljeväxter, som har större behov av kväve på hösten (se spridningsregler). Näringsämnena och det organiska materialet kan då genast utnyttjas av följande växt, oavsett om det är en huvudgröda, fånggröda eller mellangröda. Observera att det inte är tillåtet att gödsla marken efter skörd av huvudgrödan till brytning av mellangrödan om det söktes miljöersättning för mellangrödan i EU:s jordbrukspolitik CAP; däremot får man gödsla i syftet att odla ett biogassubstrat.