Marksammansättning

Vår planet är en dynamisk och levande enhet vars funktioner upprätthålls av marken. Men vad består marken av egentligen?

Med marken syftar man till de lösa jordavlagringar som täcker berggrunden på de ställen den inte är synlig. Marktäckets tjocklek kan variera från ett mycket tunt jordlager till ett lager på hundratals meter. Marken består av en blandning av fast material, vatten och ämnen lösta i vattnet, luft och markorganismer. Det fasta materialet i marken består av mineraler och organiskt material. Tillsammans med berggrunden bildar marken jordskorpan.¹ 

Geologiska processer, klimat och vegetation påverkar kemiska, biologiska och fysiska processer i marken och ger upphov till olika markegenskaper. Detta gör att jord kan ha olika egenskaper beroende på var i världen man befinner sig och beroende på vilket ekosystem man befinner sig i. Det finns till exempel stora skillnader mellan jordar som finns i ökenklimat, tundra eller regnskog.

I Sverige har alla jordar direkt eller indirekt skapats av processer kopplade till den senaste istiden som drog sig tillbaka för ca 12000 år sedan. Vi har moräner som bildats då inlandsisen plockade upp material (grus, sten och lera) som sedan fördes med isen till nya områden där de lämnades när isen smälte undan. De flesta av våra lerjordar har en gång varit sjö- eller havsbotten eftersom havsnivån var mycket högre än när inlandsisen smälte bort. De lerjordar vi idag hittar i många av våra slättlandskap bildades då lerpartiklar som fanns i vattnet sjönk till botten. Eftersom hela vårt landskap är påverkat av inlandsisen är materialet i svenska jordar relativt ungt jämfört med på andra ställen i världen. I tropikerna kan marken vara flera miljoner år gammal. Våra svenska jordar skiljer sig också från den mullrika svartjord man kan se i områden som mellanvästern i USA eller i Centralasien (Ukraina, Kazakstan m.fl) som har bildats med hjälp av andra processer.

Visste du att?
Det organiska materialet i marken bryts ner i olika takt. En del bryts ned snabbt, medan andra delar tar årtionden att bryta ned. När det organiska materialet hamnar i marken, börjar markorganismerna bryta ned det omedelbart för att kunna komma åt näringen i det. Det organiska materialet bryts ned i mindre partiklar och transporteras till olika skikt i marken tillsammans med markorganismer och vatten. Daggmaskar spelar en central roll i transporten av organiskt material till markens djupare skikt. Den största delen av kolet i det organiska materialet mineraliseras, d.v.s. förvandlas till koldioxid via cellandning och släpps ut i atmosfären.

Det är möjligt att påverka klimatförändringarna genom hur vi brukar våra jordar: genom att fokusera på livet i jorden kan man förbättra jordhälsan och på sikt även kolinlagringen. Bild: Gino Carciola.

¹ Hartikainen, H. 2016. Maaperä. I verket: Paasonen-Kivekäs, M., Peltomaa, R., Vakkilainen, P. & Äijö, H. (red.) Maan vesi- ja ravinnetalous. Ojitus, kastelu ja ympäristö. 2:a uppdaterade upplagan. Helsingfors: Täckdikningsföreningen rf. s. 17–72. Tillgänglig i PDF-format: https://salaojayhdistys.fi/wp-content/uploads/2016/05/web_maanvesijaravinnetalous_B5_2016.pdf