Ekosystemtjänster och markfunktioner

Marken står för ett flertal ekosystemtjänster – tjänster och funktioner som är livsviktiga för oss människor. Ekosystemtjänsterna som produceras av marken är en följd av markfunktioner, de viktigaste för jordbruket är¹ :

1. Produktion av biomassa. Marken är grundförutsättningen för avkastningen inom jordbruk och skogsbruk. En del av den biomassa som produceras förs bort i from av skördeprodukter, en del lämnas kvar på skiftet, t.ex. rotsystemet, och en del återförs till åkermark i form av stallgödsel eller restprodukter.
2. Rening och lagring av vatten. Marken renar vatten och reglerar vattenresurserna – inklusive vårt dricksvatten. Den infiltrerar och lagrar vatten, och tar bort skadliga ämnen från det.
3. Klimatreglering och kolinlagring. Marken har potential att lagra kol som tagits upp via växternas fotosyntes och därigenom minska mängden koldioxid i atmosfären. Det kol som har omvandlats från koldioxid till organiskt material av växterna kan lagras i marken när vi håller fält gröna och lämnar kvar skörderester. Genom att hålla en god markstruktur kan man också minska utsläppen av växthusgasen lustgas (N₂O) från marken².
4. Att upprätthålla den biologiska mångfalden och skapa livsmiljöer. Marken upprätthåller biologisk mångfald och bjuder på livsmiljöer åt en mängd olika markorganismer. 
5. Återvinning och lagring av näringsämnen. Organiska gödselmedel bryts ner i marken där näringsämnen såsom kväve och fosfor blir tillgängliga så att växterna kan använda sig av dem. Även mineralpartiklarna i marken utgör näringsämnen och frigörs genom en process som kallas vittring. Tack vare dessa funktioner, nedbrytning och vittring, kan näringsämnen cirkulera, lagras i marken, och bli tillgängliga för växter. Speciellt viktigt är detta i åkermarken för att grödorna skall frodas.

Förutom ekosystemtjänsterna inom jordbruket, bidrar marken också till skapandet av så kallade kulturella ekosystemtjänster som ökar människors välbefinnande. Till exempel har trädgårdsskötsel och friluftsliv i gröna miljöer flera positiva effekter på vårt psykiska välmående.

Vissa markfunktioner är fortfarande outforskade

Marken är ett komplext system där fast material, vätska och gas möts. I marken sker också ständigt olika komplexa biologiska och kemiska processer. Detta gör att det ofta är svårt att mäta och analysera tillstånd och skeenden i marken. De analyser som görs är ofta förenklingar av verkligheten på så sätt att de inte tar hänsyn till de många olika typer av miljöer som finns i markstrukturen utan endast ger en ögonblicksbild av ett tillstånd eller är indirekta mätningar som får representera en mer komplex process.

Ytterligare en faktor som bidrar till markens komplexitet är att markens egenskaper och funktioner interagerar och påverkar varandra. Det krävs till exempel en god markstruktur för att rötterna ska trivas och växten ska bilda stor biomassa. När den biomassan sedan återförs till jorden bidrar det till biologisk aktivitet i marken som i sin tur kan leda till en bättre markstruktur. På detta sätt kan markens olika egenskaper förstärka varandra. Men på samma gång kan man hamna i en negativ spiral där markens egenskaper försämras. Till exempel kan markpackning leda till att växten får svårt att ta upp näring och vatten eftersom rötterna inte kan tränga igenom marken. Då producerar växten mindre biomassa och tillförseln av organiskt material blir mindre vilket leder till minskad biologisk aktivitet. Detta gör att den packade marken har svårt att återställas med hjälp av biologiska processer. Eftersom markens egenskaper och funktioner påverkar varandra på detta sätt är det viktigt att hela tiden ha ett helhetsperspektiv när man studerar processer eller tillstånd i marken.

Marken är nödvändig för produktionen av nästan all mat. Endast fem procent av maten produceras med andra resurser som bas. Dessa fem procent inkluderar fisk och skaldjur, hydroponisk odling, (alltså odling i näringslösning) samt areoponisk odling (där rötterna omges a en dimma av vatten och näringsämnen) som kan användas till exempel vid potatisodling.^3,4

¹ LANDMARK 2020. Soil Functions Concept. http://landmark2020.eu/soil-functions-concept/ Hänvisat: 25.9.2020.
² Neal et al. 2023. Arable soil nitrogen dynamics reflect organic inputs via the extended composite phenotype. Nature Food, vol 4:51-60. doi.org/10.1038/s43016-022-00671-z
³ FAO 2015. Healthy soils are the basis for healthy food production. http://www.fao.org/soils-2015/news/news-detail/en/c/277682/ Food and Agriculture Organization of United Nations. Publicerad 2015. Hänvisat: 26.10.2020.
⁴ Caputo, S. 2018. How urban farmers are learning to grow food without soil or natural light. https://theconversation.com/how-urban-farmers-are-learning-to-grow-food-without-soil-or-natural-light-88720 The Conversation. Publicerad 13.2.2018. Hänvisat: 26.10.2020.