Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
För reducerad bearbetning finns det ett utbud av flera olika olika jordbearbetningsmaskiner. Vid val av en jordbearbetningsmasking är det viktigaste att veta vilka syften maskinen ska tjäna till och vilka effekter den ska ha. De vanligaste redskapen för reducerad jordbearbetning är kultivatorer, lätta och tunga tallriksredskap och -harvar, spadrullharvar samt kombinationer av dessa. Redskap med kraftuttag kan också användas enligt principerna för reducerad bearbetning, men det är viktigt att komma ihåg ett grunt bearbetningsdjup och så låga varvtal som möjligt.
Även inom redskapstyperna finns det betydande skillnader beroende på deras tekniska lösningar, såsom tallriks-/pinnstorlek, -typ och -täthet.
Tallriksredskap blandar jorden effektivt samt spjälkar växtrester och passar därför utmärkt för dessa ändamål (Bild 1). Däremot åstadkommer de inte alltid en full genomskärning av bearbetningsbotten och kan packa den genom friktion. Det är gynnsamt om det finns möjlighet för efterharv bakom kombinationerna.
Denna FIBL film (08:44) kan vara en bra tankeställare om grund bearbetning och utmaningarna som till exempel kravet på max 10 cm arbetsdjup angående vallbrott.
Det finns många variationer av kultivatorer med olika typ av pinnar och spetsar. Om avsikten är att blanda jorden och bekämpa ogräs, kan en kultivator med fjädrande pinnar och smala spetsar fungera på lätta jordar, men på tunga jordar krävs det oftast en kultivator med styva pinnar och breda spetsar för att åstadkomma genomskärning (som i bilden ovan). Inställning av redskapen har en avgörande betydelse för slutresultatet. Arbetsdjup och -jämnhet, stödhjul, dragpunkter och även slitage på spetsar inverkar på slutresultatet.
Ett “vingskär” kan aldrig arbeta lika grunt och genomskärande som en äkta “gåsfot” med flack anställningsvinkel. Ett vingskär behöver alltid ett minimiarbetsdjup kring 8-10 cm för att kunna genomskära. Ett gåsfotskär bör ha minst några cm överlappning, mellan 5 och 8 cm är lagom.
Gåsfotens utformning är avgörande för att få en genomskärande effekt. Så här (bild vänster) bör ett vallbrott se ut efter en mycket grund körning med 2 cm arbetsdjup och äkta gåsfot, bilden visar resultatet på en tredjeårsvall och två varianter av gåsfotsskär. Bilderna till höger visar två exempel på äkta gåsfot med flack anställvinkel i förhållande till markytan. Överst är ett så kallat standardskär; den undre bilden är på en tandad gåsfot med hårdmetallpåläggning, som håller skärpan längre och är stadigare, om än något känsligare mot sten vid hög hastighet.
Axlarnas antal och höjden på kultivatorerna påverkar hur effektivt redskapet tränger igenom markytan och bearbetar marken (Bild 3). Ju fler axlar, desto effektivare genomträngning och bearbetning. Även såmaskiner kan ha bearbetande element eller så kan en såenhet vara påbyggd på bearbetningsredskapet. Kultivatorer och (fjäderpinnes-) harvar har smält samman till mångfunktionella stubbharvar, med vilka det går att skapa en jämn såbädd och att höstbearbeta. En bra markstruktur och lämpligt väder är viktigt för att få bra resultat när man använder sådana maskiner.
Se video om jordbrukare Tony Hydéns speciella harv (2:22) som visar gåsfot monterad på såbäddsharv med 2 cm överlappning.