Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Jordart, markstruktur och mullhalt inverkar på behovet av bearbetning och på tidpunkten för den.
På en tät, mullfattig jord med dålig struktur ger en reducerad bearbetning oftast inte ett bra slutresultat, eftersom jorden inte smulas sönder tillräckligt eller är för fuktig för att bearbetas. På sådana jordar väljer man ofta höstplöjning, vilket ytterligare försvagar markstrukturen.
På lerjordar smular tjälen effektivt sönder jorden. Historiskt hade vi i Sverige längre perioder med djupare tjäle nedåt i marken, men numera lyser tjälen med sin frånvaro på många platser, åtminstone i södra Sverige. På mo- och mjäljordar sjunker strukturen däremot ihop under vintern. Tjälens krafter bryter ned strukturen men biologisk markaktivitet bygger långvarig struktur.
På mullrika jordar kan man lyckas med bearbetning inom ett bredare spann av markfukt än på mullfattiga jordar, eftersom vattnet är bundet till markpartiklar och inte förekommer som fritt vatten i marken. På dessa mullrika jordar kan en lätt bearbetning istället försvåras av avsaknad av dragmotstånd, vilket kan leda till att bearbetningsredskap med fasta pinnar, såsom harvar och kultivatorer, inte skär sönder växtresterna utan istället fungerar som en kratta. En bra aggregatstruktur eller en lätt och grov jordart möjliggör också en grund bearbetning på våren, då även växtrester som vintern smulat sönder stör mindre.
Det är positivt för jordhälsan att ha levande eller grön marktäckning under vintern. För att uppnå det bör höstbearbetningen utföras så pass tidigt att mellangrödor som sås in efter huvudgrödan har tid att etablera sig väl innan vintern. Alternativt kan ett levande växttäcke vara ett resultat av en tidigare bottengröda, som inte blev bearbetad efter skörden och fortsätter utvecklas efter huvudgrödan har skördats.
I södra Sverige är det möjligt att etablera en mellangröda efter skörd eftersom det är varmare en längre tid innan vintern och mellangrödan då har längre tid på sig. I Mellansverige är tidsfönstret mycket begränsat för nysådd av en mellangröda, vilket gör att det är bättre att etablera ett grönt växttäcke redan på våren som bottengröda.