Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Hur kan vi reducera bearbetningen?

Även i ett regenerativt jordbruk är bearbetning en viktig odlingsåtgärd. Att samordna den regenerativa odlingens övriga mål med bearbetningen är inte alltid lätt. Om vi i produktionen strävar efter att maximera mängden grönt växttäcke på åkern, går det inte att bearbeta när och hur som helst. Det kan till exempel finnas mera växtrester än tidigare på åkrarna, och därför måste jordbearbetningsredskapen vara anpassade för att mylla ned växtresterna på ett bra sätt.

När gröngödlingsvallar och övervintrande gröna mellangrödor läggs till i växtföljden, så ställer brytningen av dessa också sina egna krav. En av de större utmaningarna är att bearbeta genomskärande och grunt. Inställning och maskinteknik måste anpassas och val av tidpunkt, åtgärd och maskinval får en ännu större betydelse.

Bearbetning bör utföras endast vid behov och det är klokt att sätta mål för den. Samtidigt ska allt nödvändigt göras för att optimera etableringen av huvudgrödorna.

Genom bearbetning kan faktorer som begränsar grödans tillväxt avlägsnas, exempelvis bekämpning av (rot-) ogräs och avlägsning av packningsskador i matjorden. Bearbetningen av jorden bör göras på ett sätt som minimerar risken att packa marken och skada svamprötter eller daggmaskar. Bearbetningen bör vara grund, men samtidigt tillräckligt djup för att kunna blanda i grönt växtmaterial och stoppa tillväxten av vall eller annan levande grön eller övervintrande växtlighet. Samtidigt vill vi skapa tillräckligt med finjord för utsäde och en gynnsam såbotten. Tidpunkten och metoden för bearbetningen bör väljas även med hänsyn till markens vattenhushållning. För blöt jord får inte bearbetas (då finns risk för till exempel slirning) men marken får heller inte ha torkat upp för mycket vid bearbetningen. För mer ingående information, se Delkurs 5.

Vill man använda sig av till exempel grund och bred/överlappande utskärning med gåsfötter, måste det finnas motstånd att skära jorden skiktvis. Arbetar man i för torr jord, flyttas jorden bara som en våg framför verktygen; jobbar man för djupt, får verktygen en mer sprängande påverkan på matjorden, som krossar snarare än finfördelar olika jordfraktioner.

Reducerad bearbetning är viktigt för att förbättra markens bördighet och främja mullhalten i marken; erfarenheter visar att mullhalten ökar i den översta delen av matjorden vid konstant plöjningsfri odling där man samtidigt använder sig av grund bearbetning. Genom bearbetningen påverkas nedbrytningsverksamheten, näringsämnenas placering i djupled, makroporerna och vattenhushållningen, såsom vattnets infiltration, avdunstning och kapillaritet.

Grundförutsättningarna för reducerad bearbetning är en bra vattenhushållning i marken samt en struktur som inte har några störande tätskikt. En reducerad bearbetning som utförs vid rätt tidpunkt och på rätt sätt förbättrar dessutom markstrukturen, aktiverar mikrobverksamheten när syre tillförs och låter organiskt material stanna kvar i bearbetningshorisonten.

En bearbetning stör alltid marken, men genom att minimera bearbetningen, alltså genom att minska dess intensitet, upprepningar, effekt och djup, kan nackdelarna minskas och fördelar uppnås jämfört med en kraftigare bearbetning och ibland till och med jämfört med ingen bearbetning.

Målet för all bearbetning är att sträva efter att avlägsna faktorer som begränsar grödans tillväxt och att utveckla markstrukturen. Då bearbetningen minimeras kan bearbetningsdjupet begränsas till markens ytskikt, till cirka 10 cm djup. Bearbetningsdjupet bestäms dock av syftet med bearbetningen, såsom mängden växtrester eller djupet på rotsystemen för de växter som skall elimineras eller läget för den packningsskada som skall korrigeras.

För mikrolivets del är en grundare bearbetning ofta bättre. Svamparnas mycel störs alltid mer av en bearbetning som går djupare än av en grundare bearbetning.

En minimibearbetning samlar växtrester i markens ytskikt och förbättrar ytskiktets egenskaper. I en biologiskt aktiv jord bryts växtrester ned snabbare och daggmaskarna kan transportera dem djupt ner i jorden. Som minst kan en bearbetning bestå av att skrapa markytan med avsikten att sprida ut växtresterna jämnt för att påskynda nedbrytningen som sker med hjälp av mikroberna. Samtidigt får växtresterna inte störa såddögonblicket vid etablering av en (huvud-) gröda. Därför är det viktigt att en grund genomskärande bearbetning:

  • får stopp på grön tillväxt
  • kan bekämpa rotogräs
  • underlättar sådden.
Jordbrukare Tony Hydén har gått in för regenerativa odlingsmetoder på sin gård i Lovisa, Finland. Bild: Dennis Storhannus.

Se en video där jordbrukare Tony Hydén berättar hur reducerad bearbetning påverkat hans lerjordar (1:04)

En bearbetning bör alltid anpassas till behovet

Tidpunkten för en bearbetning och bearbetningssättet påverkas av:

  • Åkerns upptorkning och eventuell skorpbildning    
  • Ca:Mg förhållanden, Na, K samt mullhalt
  • Markpackning, befintliga packningsskador och att undvika nya
  • Aggregatstabilitet
  • Naturlig bearbetning: torka, tjäle
  • Effekt av växternas rotsystem
  • Daggmaskar och mikroorganismer

En bearbetning kan som minst bestå endast av att sprida skörderester i marken och att få frön från tröskningsspill, ogräs och fånggrödor att gro på ett mycket grunt bearbetningsdjup. Se video om grund bearbetning (00:32) där halmrik stubb från råg och bottengrödor tallrikharvas till cirka tre centimeters arbetsdjup. I filmen ser man lång stubb av råg. Ett alternativ hade varit att komplettera med en föregående putsning som hade skapat finare material och därmed underlättat för fortsatt grund bearbetning. Här finns en till video (00:24) där man ser arbetssättet lite tydligare då det innehåller mindre halm.

Please log in to join the chat