Kemiska bekämpningsmedel

Som vi redan har lärt oss ovan kan man minska eller helt upphöra med användningen av kemiska bekämpningsmedel genom en helhetssyn och förebyggande metoder. Risken för växtskadegörare och behovet av bekämpningsmedel minskar när man ser till att man har god luftig struktur som gynnar mikroorganismer, maskar och andra insekter, en god tillgång på organiskt material (minst 3%, helst mer), en god växtföljd, friskt och livskraftigt utsäde och genom att välja robusta växtarter med största möjliga resistens mot växtsjukdomar. Ifall samma växt eller växtsort odlas på stora enhetliga arealer som monokultur, år efter år (även om detta är mycket ovanligt i Sverige), kan sjukdomar och skadeorganismer spridas snabbt när omständigheterna är gynnsamma för dem.

För användning av kemiska bekämpningsmedel finns en mängd bestämmelser och regelverk att ta hänsyn till, och från 1 januari 2014 måste alla yrkesodlare i EU använda sig av Integrerat växtskydd (IPM). Inom IPM ligger fokus på att förebygga problem med ogräs, sjukdomar och skadedjur och att bara använda kemiska bekämpningsmedel vid behov, och i så liten utsträckning som möjligt.

Om problemen med skadegörare blir så pass omfattande att man vill använda kemiska bekämpningsmedel, kan man alltså ta hjälp av IPM för att hitta metoder för att värdera behovet av kemisk bekämpning genom att använda observationsmetoder, och behärska bekämpningens tröskelvärden samt prognossystem.