Jordbearbetning

En minskad bearbetning av marken är grundläggande för att öka jordhälsan och minska bränsleförbrukningen. Många system som idag minskar plöjning ökar användning av kemikalier såsom glyfosat. Att hitta system som både minimerar jordbearbetning och kemikalieanvändning kommer vara avgörande för att lyckas ställa om till ett framtida hållbart odlingssystem.

Mekanisk jordbearbetning är en traditionell metod för att minska förekomst av växtskadegörare. Idéen har varit att plöjning begraver ogräsfrön och patogener som finns i växtresterna djupt i marken och på så sätt hindrar dem från att spridas under den följande växtperioden. Plöjning gör att kolet i marken snabbare bryts ned, vilket gör att förutsättningarna för ett välfungerande mikroliv i marken minskar. En jord som varken har levande växtrötter, ett ytskikt av växtrester, eller makroaggregat som håller jorden på plats under kraftig blåst eller regn har större risk att drabbas av erosion. Därför är det viktigt att så in en ny gröda eller mellangröda så snart som möjligt efter plöjning.

För att stötta mikrolivet i marken är det en bra idé att hitta alternativ till plöjning som regelbunden växtskade- och ogräsbekämpning med ett av flera lättare alternativ som inte vänder upp och ner på hela ytskiktet. Ogräsharvning används huvudsakligen för att bekämpa fröogräs hos spannmål, men metoden kan också tillämpas vid odling av ärt, bondböna och oljeväxter. Det går bra att så bottengrödor i samband med ogräsharvningen. Radhackning är en allmänt använd bekämpningsmetod vid odling av grönsaker. Fördelen med radhackning är att den har lagom stor effekt på ogräs som vuxit sig för stora för att ogräsharvning skulle vara ett bra alternativ. Den har också effekt på rotogräs. 

I ett balanserat, regenerativt åkerekosystem minskar ogräs- och växtskadetrycket och därmed behovet av jordbearbetning med varje år som går

Plöjning kan vara ett sätt att bekämpa ogräs och växtskadegörare som alternativ till kemiska bekämpningsmedel när det inte räcker med minimerad jordbearbetning. Då är det en bra idé att komplettera med en eller flera doser av bra kompost och kompostextrakt, rik på aeroba organismer, som snabbt kan hjälpa till att få igång jordekosystemet igen. Fundera på om det är möjligt att plöja på våren eller bara delar av skiften. Man kan exempelvis bearbeta en åker så att man endast plöjer kvickrotstuvorna och bara bearbetar ytligt på andra ställen. Målet med ett balanserat, regenerativt åkerekosystem är att ogräs- och vätxtskadetrycket minskar, och därmed behovet av jordbearbetning, med varje år som går. Vid problematiska fall kan träda fungera men använd svartträda under så kort tid som möjligt eftersom bar jord gör det omöjligt för organismpopulationerna att frodas, det finns helt enkelt inget för dom att äta.