Ett fungerande jordekosystem ger motståndskraftiga växter

Växter mår bra och blir motståndskraftiga i en jord vars naturliga ekosystem fungerar som det ska, det vill säga där det finns en mångfald av alla organismer som behövs för att cirkulera näring och bygga luftig struktur. I alla ekosystem finns olika funktionella grupper som har olika uppgifter, och för att ett ekosystem ska fungera behöver alla dessa funktionella grupper vara på plats. Samma gäller i markens ekosystem. Bakterier och svampar i jorden får socker (samt andra kolhydrater och protein) från växtrötternas exudat, och rötterna kan i utbyte ta upp näringsämnen från mineraliskt och organiskt material i jorden genom bakterier och svampar, direkt eller indirekt. Nematoder, protozoer, insekter och maskar är mellanhänder i näringscirkulationen då de tuggar i sig ofantliga mängder näringsfyllda bakterier och svampar. När dessa små rovdjur gör sig av med överskottet av näring i närheten av växtrötterna har det omvandlats till en form som växten kan använda, en process som ibland kallas “the poop loop”.

Näringsutbyte mellan växtrötter och mykorrhizasvampar eller kvävefixerande bakterier, å andra sidan, behöver inte rovdjur som mellanhand utan etablerar direktkanaler genom att kolonisera områden i eller utanpå själva roten (mykorrhiza) eller föröka sig i rotknölar på till exempel baljväxter (kvävefixerande bakterier).

Evolutionen av landlevande växter har i 500 miljoner år, med hjälp av fotosyntesen, cirkulerat näring så här (och kanske på ännu fler sätt om vi inte har upptäckt ännu) och som regenerativa jordbrukare gör vi gott genom att gynna dessa processer för att stärka våra odlingssystem och skydda våra växter. Det finns också ny forskning som indikerar att god  jordhälsa resulterar i näringstätare grödor med växter som innehåller högre halter av mikronäringsämnen och fytokemikalier, som både hjälper till att skydda plantan mot angrepp och ger livsviktiga ämnen till människan.^{1, 2, 3}

Forskning har visat att frukt och grönsaker odlade utan bekämpningsmedel och mindre tillgängligt kväve utvecklar större mängd fytokemikalier, som är en del av plantans egna skydd mot sjukdomar, skadedjur och skadliga bakterier.^{3, 4} Fytokemikalierna är i sin tur hälsosamma för oss människor att äta då de fungerar som antioxidanter och är antiinflammatoriska.

Referenser
1. Rosier, C. L., Kittredge, D., Nainiger, B., Duarte, O., Austic, G., & TerAvest, D. 2024. Validation of low-cost reflectometer to identify phytochemical accumulation in food crops. Scientific Reports., 14(1). https://doi.org/10.1038/s41598-024-52713-0
2. Källor: Montgomery, D. R., Biklé, A., Archuleta, R., Brown, P., & Jordan, J. 2022. Soil health and nutrient density: preliminary comparison of regenerative and conventional farming. PeerJ., 10. https://doi.org/10.7717/peerj.12848
3. Montgomery, D.R., & Biklé, A. 2021. Soil Health and Nutrient Density: Beyond Organic vs. Conventional Farming. Frontiers in Sustainable Food Systems.
4. Reeve, J., Hoagland, L., Villalba, J., Carr, P., Atucha, A., Cambardella, C., Davis, D., & Delate, K. 2016. Organic Farming, Soil Health, and Food Quality: Considering Possible Links. In Advances in Agronomy (Vol. 137, pp. 319–367). Elsevier. https://doi.org/10.1016/bs.agron.2015.12.003