Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Jordbruket och vattnet

Vatten är ett existensvillkor för matproduktionen. Jordbruket använder 70 procent av världens sötvattenresurser. Skillnaderna mellan olika områden är dock stora, eftersom jordbruket i Europa och Mellanasien konsumerar 36 procent av sötvattenresurserna i dessa regioner, medan motsvarade siffra i Sydasien är 91 procent.1

I Sverige utgör jordbrukets vattenanvändning endast 3 procent av den totala vattenanvändningen. Jordbrukets vattenanvändning varierar också mellan olika regioner i landet beroende på typen av jordbruk, och olika regioner har olika god tillgång på vatten. Det innebär att jordbrukets vattenanvändning kan utgöra en betydande del av den totala vattenanvändningen regionalt. 2

Visste du att?

En stor del av vattnet som används i jordbruket kommer från grundvattnet. Grundvatten finns i jordens porer och i sprickor i berggrunden. I Sverige finns grundvatten överallt men det går inte att hitta tillräckligt mycket eller av tillräcklig bra kvalitet överallt.2

Kraftig bevattning eller nederbörd kan orsaka ytavrinning från jordbruksmark. Detta kan uppstå till följd av att marken är vattenmättad, frusen eller om nederbörd eller bevattning kommer intensivt så att vattnet inte hinner infiltrera i marken. Dålig infiltrationskapacitet i marken kan bero på dålig markstruktur på grund av markpackning eller jordartens egenskaper. En majoritet av ytavrinningen i Sverige sker när snön smälter.

Ytavrinning kan resultera i näringsläckage och erosion av fasta partiklar från jordbruksmarken. När detta vatten transporteras till vattendragen kan det orsaka en belastning av fasta partiklar och näringsämnen. En för stor näringsbelastning leder till övergödning/eutrofiering vilket resulterar i en ökning av vattendragens primärproduktion. Övergödning är vanligt i sjöar och kustvatten i södra Sverige, särskilt Östersjön som är allvarligt påverkad av algblomningar och syrefattiga havsbottnar. När algerna dör sjunker de ner till bottnen där det organiska materialet bryts ned, vilket förbrukar syre och kan leda till syrebrist.

Övergödningen hotar mångfalden av organismer i vattendragen och ökar syreförlusten, och de eutrofierade vattendragen lämpar sig sämre för användning av människor. I Sverige står jordbruket för lite mindre än hälften av de mänskligt orsakade utsläppen av kväve och fosfor till havet.3

En god struktur och jordhälsa i åkermarken minskar effektivt näringsbelastningen på vattendragen. Samtidigt underlättas transporten av överflödigt vatten från ytjorden till de djupare markskikten.4

Att reducera eller undvika plöjning helt kan minska markpackningen vilket i sin tur ger mindre ytavrinning, erosion och näringsläckage.5 Även växtlighet minskar ytavrinningen av vatten och näringsläckage tack vare vattenabsorptionen i rotzonen i marken.4

Figur över markens belastningstålighet beroende av markfuktigheten och lerhalten.
Figur över odlingssystemets inverkan på markpackningen. Minskad körning på åkern är bra för att undvika markpackning.

1 World bank. 2017. Chart: Globally, 70% of Freshwater is Used for Agriculture.  https://blogs.worldbank.org/opendata/chart-globally-70-freshwater-used-agriculture  Publicerad 2017. Hänvisat 17.12.2020. 
2 SGU (Sveriges geologisk undersökning). 2020. Vatten. www.sgu.se/om-geologi/vatten/ (Hämtad 2023-02-22)
3 Jordbruksverket. 2019. Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.643c21e416b9421f4f8a6b91/1561709797248/ovr125v3.pdf
4 Puustinen, M., Tattari, S., Väisänen, S., Virkajärvi, P., Räty, M., Järvenranta, K., Koskiaho, J., Röman, E., Sammalkorpi, I., Uusitalo, R., Lemola, R., Uusi-Kämppä, J., Lepistö, A., Hjerppe, T., Riihimäki, J. & Ruuhijärvi, J. 2019. Ravinteiden kierrätys alkutuotannossa ja sen vaikutukset vesien tilaan – KiertoVesi-hankkeen Slutrapport. Finlands miljöcentrals rapporter. Finlands miljöcentral. 22/2019.
5 Jordbruksverket. 2010. Reducerad jordbearbetning på rätt sätt – en vinst för miljön! https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra10_36.pdf

Please log in to join the chat