Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Växthusgaserna

Av de växthusgaser som förekommer naturligt i atmosfären är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och ozon (O3) de viktigaste.

Koldioxid (CO2) är den överlägset viktigaste klimatuppvärmaren av de växthusgaser som produceras genom mänsklig aktivitet, så kallade antropogena (antropos – människa, genese – skapad, alltså skapade av människan) utsläpp. Största delen av de antropogena koldioxidutsläppen härstammar från användningen av fossila bränslen såsom olja, stenkol och naturgas. Utsläpp av koldioxid orsakas också av skövling av i synnerhet tropiska skogar och av andra förändringar av markanvändningen. Dels minskar assimilationen (upptaget av CO2) då skogarna fällts, men utsläppen ökar också då marken frigör koldioxid.

Metan (C4H) är efter koldioxid den näst viktigaste källan till utsläpp av växthusgaser som är orsakade av människan. På molekylnivå är metan en kraftigare växthusgas än koldioxid, men mängden i atmosfären är mindre och halveringstiden är relativt kort. Metan bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, t.ex. på risfält, i myrar, i våtmarker samt i tarmsystemet hos idisslare. Ungefär två tredjedelar av metanutsläppen är ett resultat av aktiviteter som vi människor gett upphov till. Som en följd av klimatförändringen frigörs även stora mängder metan när permafrosten i arktiska områden smälter.

Dikväveoxid (N2O), dvs. kväveoxidul eller lustgas, är en betydande växthusgas. Den finns i liten mängd i atmosfären, men halveringstiden är lång och uppvärmningseffekten hög. Lustgas bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve. I svenskt klimat är denitrifikation den största källan till lustgasutsläpp. Denitrifikation innebär att nitrat används istället för syrgas i andningsprocessen hos mikroorganismer när vattenhalten är hög. Nitrat omvandlas då till kvävgas och i processen bildas även lustgas.1 Mänsklig aktivitet leder till en tredjedel av lustgasutsläppen – till stor del p.g.a. jordbruket. De övriga två tredjedelarna har naturligt ursprung och är främst en följd av mikrobverksamheten i marken och haven.

Vattenånga är den viktigaste av de naturliga gaserna som orsakar växthuseffekten. Vattenånga släpps också ut till följd av mänsklig aktivitet, men utsläppen har knappt alls någon ökande inverkan på den totala mängden vattenånga i atmosfären. Det här beror på vattnets snabba kretslopp. Vattenmolekylerna blir inte kvar länge i atmosfären utan faller snabbt tillbaka till markytan.

En annan växthusgas i atmosfären är ozon, som skyddar jordklotet från solens ultravioletta strålning. I för höga halter är ozon giftigt för växter och djur. Merparten av ozonet i atmosfären finns i den övre atmosfären, stratosfären, där mängden har minskat till följd av ozonnedbrytning. Det här har haft en lätt avkylande effekt på klimatet. I den lägre atmosfären, troposfären, har ozonmängden i sin tur ökat, vilket inverkar uppvärmande på klimatet. Ozonet i troposfären bildas när oxider, kolmonoxid och kolväten från bland annat bilavgaser reagerar med syre i kombination med solljus.

Halogenerade kolväten är kraftiga växthusgaser, men de förekommer i så små mängder att deras totala inverkan på växthuseffekten är liten. Utsläppen av de här gaserna uppstår bland annat från industrin. CFC-gaserna, dvs. freonerna, som hör till de halogenerade kolvätena och innehåller klor förstör ozonskiktet och bidrar på så sätt till en ökad växthuseffekt.2

Koldioxidekvivalenter

Den uppvärmande effekten (GWP, Global Warming Potential) är olika för olika växthusgaser. Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.)används för att beräkna den totala klimatuppvärmande effekten för olika utsläpp av växthusgaser. Enligt tabellen nedan är alltså utsläpp av ett ton lustgas jämförbart med ett utsläpp av 298 ton koldioxid.

VäxthusgasKemisk formelKoldioxidekvivalenter CO2-ekv3
KoldioxidCO21
MetanCH428
LustgasN20265

(7)1 SLU: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna—koldioxid-metan-och-lustgas/
(5)2 Klimatguiden 2020. Klimatförändringen som fenomen. https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/ilmio/-/artikkeli/962d9aa2-e7e3-4df5-89a2-9f1f653e0d4e/ilmastonmuutos-ilmiona.html Hänvisat 2.11.2020.
(8)3 Naturvårdsverket, beräkna klimatpåverkan: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/luft-och-klimat/berakna-klimatpaverkan/

Please log in to join the chat