Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Marken är ett stort kollager

I markskiktet som sträcker sig till 1–2 meters djup lagras uppskattningsvis 1 500–2 400 gigaton kol. Det motsvarar 300–500 gånger de årliga kolutsläppen från fossila bränslen.

Marken innehåller tre gånger mer kol än den totala mängden i hela atmosfären.

Markens organiska eller organogena material består av växter, mikrober och djur som lever eller är i olika stadier av nedbrytning. Det kol som är bundet till det organiska materialet kallas organiskt kol.

Kolet blir en del av det organiska materialet genom assimilationen. När växterna binder kol från atmosfären blir kolet en beståndsdel i de kolhydrater de producerar. Det organiska kolet utgör cirka hälften av det organiska materialets massa.

Visste du att?

Idag är utsläppen av kol från jordbruksmarken större än inbindningen1 på grund av vanliga brukningsmetoder som används i jordbruket, så som plöjning och korta växtföljder med annuella grödor2. Metoderna för regenerativ odling stödjer bevarandet av markens kolhalt och hjälper till att lagra kol när det är möjligt.

Beständigheten hos kolet i marken påverkas av det organiska materialets nedbrytningshastighet, som är varierande. Snabbt nedbrytbart eller labilt organiskt material bryts ned på månader eller år, medan det som brukar kallas permanent eller stabilt organiskt material kan bevaras i marken i upp till hundratals år.

Det organiska materialet får en stabil form när föreningar och mikrobmaterial som bryts ned reagerar med mineralerna i marken. Processen ger upphov till kemiska bindningar, som skyddar det organiska materialet från nedbrytning. Markens aggregatstruktur har också en central roll i nedbrytningsprocessen, eftersom kolet bevaras länge i aggregaten och på mineralernas ytor. Lermineralerna är betydelsefulla för bildandet och stärkandet av aggregatstrukturen. Därför skyddar lermaterialet också det organiska materialet från nedbrytning. Markens kolhalt bestäms alltså av skillnaden mellan det kol som flödar till marken och det som försvinner därifrån.3

Nötkreatur från Måttgårds Regenerativa utanför Slöinge. Dött växtmaterial, växtsekret, animaliskt avfall och organiska gödselmedel ökar mängden kol i marken.
Organiskt och oorganiskt kol

Utöver det organiska kolet innehåller marken även kol i form av oorganiskt kol, som förekommer som beståndsdel i karbonatmineraler. Lagren av oorganiskt kol finns till största delen i områden med torrt klimat och med kalkrik berggrund. De här områdena täcker 35 procent av jordens yta.4

I Sverige finns en hel del berggrund som innehåller karbonatmineraler, så kallade sedimentära bergarter, framför allt i stora delar av Skåne, Öland och Gotland men även en del i Västergötland, Östergötland, Närke, Dalarna och vid utkanten av fjällen.5

När man talar om markens totala kolhalt menar man både organiskt och oorganiskt kol. När man talar om jordhälsa och kolinlagring är det främst organiskt kol det handlar om.

Även halten av organiskt kol i marken varierar stort mellan olika delar av världen. Ett svalt och fuktigt klimat samt finfördelade mineraler i marken gynnar kolinlagringen i marken. Jordar med hög halt organiskt material kallas för organogena jordar. Enligt det svenska klassificeringssystemet ska halten organiskt material vara minst 30 % för att en jord ska klassificeras som organogen.6 I Sverige är cirka 14,9% av den totala landarealen organogen jord, och cirka 7,1% av Sveriges totala jordbruksareal.7

Karta över fördelningen av organogena jordar i Sverige, samt grödfördelningen på dessa jordar. Data från källa 8.

Markanvändning och förändringar i markanvändning påverkar markens kollager. När man planerar åtgärder för regenerativt jordbruk bör också förändringarna i markanvändningen planeras noga. Globalt sett minskar exempelvis skövling av skog till åkermark kollagret med upp till 40 procent från det ursprungliga.3,7

Den förändrade markanvändningens påverkan på kollagret är välkänd. Bilden visar värden från en internationell metaanalys, som beskriver hur olika förändringar i markanvändning (och olika stadier i skogsbruk) antingen ökar eller minskar markens kollager. De här storskaliga förändringarna bör tas i beaktande när man ställer upp mål för kolinlagring i jordbruksmark. Förändringarna i markanvändningen påverkar också i hög grad möjligheterna att uppnå de nationella målen för kolinlagring. Bild enligt källa 9.

1 Naturvårdsverket. u.å.a. Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF). https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-nettoutslapp-och-nettoupptag-fran-markanvandning/ (Hämtad 2023-02-28)
2 Hedlund, K. 2012. Soilservice. https://www.agrifood.se/Files/Soilservice_FinalPubl.pdf
3 Heinonsalo, J., Heimsch, L., Helenius, J., Huusko, M.K., Höijer, L., Joona, J.M., Kanerva, S., Karhu, K., Kekkonen, H.R., Koppelmäki, K., Kulmala, L., Lötjönen, S., Mattila, T.J., Ollikainen, M., Peltokangas, K., Regina, K., Soinne, H., Wikström, U. & Viskari, T. 2020. Kolguiden: Översikt över kolet i marken och grunderna i kolbindande jordbruk 1:a upplagan. Carbon Action & Baltic Sea Action Group. Tillgängligt också i PDF-format.
4 Huijin, S., Wang, X., Zhao, Y. J., Xu, M. G., Li, D. W. & Guo, Y. 2017. Relationship between soil inorganic carbon and organic carbon in the wheat-maize cropland of the North China Plain. Plant and Soil 418: 423-436.
5 Statens geotekniska institut. 2020. Bergteknik. https://www.sgi.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/bergteknik/ (Hämtad 2023-02-28)
6 Jordartsnomenklatur. 1953. Regler utarbetade av representanter för Kungl. Skogshögskolan (O. Tamm), Statens geotekniska institut (W. Kjellman, B. Jakobson), Statens väginstitut (N. von Matern, F. Rengmark, N. Odemark) och Sveriges geologiska undersökning (G. Ekström, E. Fromm, B. Järnefors). Stencil.
7 Lindahl, A. Lundblad, M. 2021. Markanvändning på organogena jordar i Sverige – En översikt av markanvändning, och förändring i markanvändning, på organogena jordar inom jordbruksmark och skogsmark. SMHI, Naturvårdsverket. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1629803/FULLTEXT01.pdf
8 SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). 2022. Odlade organogena jordar. https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/forskning/hydroteknik/odlade-organogena-jordar/ (Hämtad 2023-02-28)
9 Guo, L.B. & Gifford, R. 2002. Soil carbon stocks and land use change: A meta analysis. Global Change Biology 8: 345-360.

Please log in to join the chat