Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Jordbrukets utsläpp

Utsläppen av växthusgaser från jordbruket är svåra att beräkna entydigt eftersom de rapporteras inom olika sektorer. Utsläppen som räknas till jordbrukssektorn är metan och lustgasutsläpp från djurens fodersmältning och stallgödselhantering, lustgasutsläpp från jordbruksmark och koldioxidutsläpp från kalkning. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen till arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler redovisas under energisektorn.1

Utsläppen från jordbrukssektorn år 2022 låg på cirka 6,5 miljoner ton CO2-ekv, vilket motsvarar cirka 14 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.2 Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av metan och lustgas.3

Utsläppen från jordbrukssektorn redovisas i tre delsektorer. År 2021 såg fördelningen av utsläpp ut enligt följande:2

  • Metan från djurens fodersmältning, 44 %
  • Metan och lustgas från stallgödselhantering, 4 respektive 5 %
  • Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 45 respektive 2 %

Utsläpp från arbetsmaskiner inom jordbruket utgör ytterligare ca en procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.3 Under 2022 var nettoutsläppen av växthusgaser tre miljoner ton koldioxidekvivalenter på åkermark, och knappt 0,3 miljoner ton på betesmark, vilket tillsammans uppgår till ca sju procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.4 Om detta räknas in i jordbrukets utsläpp landar de på drygt 18 procent av Sveriges utsläpp.

Extrema väderfenomen

Klimatförändringen kan inte längre stoppas helt, men den kan och måste bromsas. En minskning av utsläppen av växthusgaser har en central roll för dämpningen av klimatförändringen. Skötseln och ökningen av kolsänkor är också av central betydelse. För att vi ska kunna undvika de värsta följderna måste klimatuppvärmningen begränsas till 1,5 grader, i enlighet med klimatavtalet från Paris.5

Då klimatförändringen inte längre kan stoppas helt måste vi också sträva efter att förbereda och anpassa oss för dess följder, som att de extrema väderfenomenen blir vanligare. Här har jordbruket en viktig roll.

Eftersom klimatförändringen påverkar utövandet av jordbruket är vi tvungna att anpassa oss. På så vis kan matproduktionen tryggas också i framtiden.

Klimatet i Sverige har redan värmts upp: det senaste kvartsseklet har varit en period med stigande årsmedeltemperatur och år 2020 blev det varmaste året som uppmätts så långt tillbaka som till 1860-talet.6

Man har tänkt sig att det varmare klimatet och de allt längre växtperioderna kommer att öka skördarna i Norden. Dessutom har man antagit att möjligheterna att ta i bruk nya grödor och sorter kommer att gynna jordbruket på våra nordliga breddgrader. Klimatförändringen medför dock en mängd utmaningar, som kan motverka den eventuella nyttan genom att sänka avkastningen.

Med klimatförändringen kommer vegetationsperioden att förlängas främst på våren men även på hösten. Vårbruket kommer att tidigareläggas vilket gör att även skörden tidigareläggs. Glappet mellan skörden och höstsådden kan då öka när höstsådden senareläggs. Förändringen i odlingsperioden kommer vara större i södra än i norra Sverige. Växtproduktionen gynnas på våren av temperaturhöjningen. Tillväxten under sensommaren (juli-september) kommer däremot att kunna missgynnas av ett vattenunderskott. Vattenunderskottet på sommaren kommer att bli störst i södra Sverige.7

De växtarter och växtsorter som odlas i nuläget är anpassade för en kort växtperiod och ett milt klimat. De långa dagarna under sommarhalvåret i kombination med högre temperaturer försnabbar utvecklingsrytmen hos de grödor som ger fröskörd. En längre växtperiod kan alltså påverka odlingen i många olika riktningar. De förlängda växtperioderna skapar möjligheter för ett mångsidigare urval av grödor. Som stöd för odlingen behöver vi växtförädling, eftersom de nuvarande sorterna inte är de mest ändamålsenliga i våra framtida odlingsförhållanden. Vissa växtarter och växtsorter klarar också av väderfenomenen bättre än andra.

Zonkarta över odlingszoner i nuläget i Sverige. Dessa zoner kommer att förflyttas med klimatförändringen. Data från Riksförbundet Svensk Trädgård.

Klimatförändringen gör det nordliga klimatet varmare och fuktigare och ger större variation i väderleksförhållandena. Torkperioder, störtregn och översvämningar har en direkt negativ inverkan på skördarna. De ökade regnen kan försvåra vårsådden och leda till att den tidigarelagda växtperioden inte kan utnyttjas. Dessutom ökar riskerna för erosion och näringsurlakning när nederbörden och flödena ökar och vintrarna blir mildare. Många växtsjukdomar gynnas också av fuktiga förhållanden.

Torka under växtperioden försämrar avsevärt avkastningen. Även om nederbörden förutspås öka i Sverige kommer nederbörden till största delen under höst, vinter och vår. Regnet kommer inte nödvändigtvis när växterna behöver det.7 Det förutspås också att regnen i allt större utsträckning kommer att falla som störtregn. Den ökande regnmängden svarar alltså inte mot växternas fortlöpande vattenbehov.

Vårsådda grödor påverkas mer av sommartorkan då de har ett svagt rotsystem och den varmare våren kommer delvis att påskynda höstgrödans utveckling. Med ökade skyfall och avrinning kommer kväveläckaget att öka. Men detta kan dämpas av ett ökat växtupptag och bortförsel via skörd. Den kraftfullare nederbörden kommer även att öka fosforförlusterna. Allmänt kommer den ändrade markanvändningen till följd av klimatförändringar att öka risken för näringsläckage.7

TEMPERATUR- OCH NEDEBÖRDSKARTOR

Nya grödor som gör sitt intåg i Sverige kan föra med sig nya skadegörare. En längre växtperiod gynnar också ogräsväxterna, som kan öka i mängd och artmångfald. I fråga om kontrollen av växtskadegörarna är bekämpningsmedel ändå inte det enda alternativet. Vid sidan av biologiska bekämpningsmetoder blir skadeförebyggande och behovsbaserad bekämpning allt viktigare. Mångsidig växtföljd har också en viktig roll.8

Även om klimatförändringen kan skapa nya möjligheter för jordbruket i Sverige krävs det oundvikligen anpassning för att vi ska klara oss genom förändringarna. Det är svårt att fastställa vilka ekonomiska kostnader klimatförändringen medför i jordbruket. Den förlängda växtperioden kan öka jordbrukets intäkter, men riskerna till följd av de förändrade väderleksförhållandena kan å andra sidan leda till högre kostnader. Växtperioden varierar också mellan olika områden, och intäkterna och kostnaderna fördelas därför inte jämnt.9

En anpassad växtförädling kommer att vara synnerligen viktig för att möta klimatförändringarna. Grödor kommer behöva klara av högre temperaturer, mer torka och angrepp av skadegörare och sjukdomar.10

Det är också intressant att titta på fleråriga (perenna) spannmål och oljeväxter. Dessa är under utveckling och kan revolutionera jordbruket. Kernza till exempel är ett vetegräs, ett veteliknande sädesslag, som utvecklats av Land Institute i Kansas i USA. Det är flerårigt, till skillnad från det vete som odlas idag, och utvecklar ett rotsystem som är avsevärt större än vetets. Bland annat tack vare det välutvecklade rotsystemet och den minskade markbearbetningen då marken inte plöjs varje år kan Kernza bidra till en ökad kolinlagring och till minskad urlakning av näringsämnen som kväve och fosfor.11

Den minskade markbearbetning kan också leda till minskad störning av mikroorganismer som bakterier och mikrosvampar i jorden.12

Samtidigt finns ett antal svagheter med Kernza, till exempel är avkastningen per hektar lägre än för vete och det är svårt att separera skalen från fröna. Sedan 2013 har Kernza odlats av SLU på ett fält på SITES i Lönntorp Sverige. Det finns också försök med att utveckla flerårigt korn.13

För att förbereda sig för och anpassa sig till förändringen måste gårdarna anpassa sitt urval av grödor, sköta om marken väl och ta kontroll över vattenhushållningen.8, 9

Vattenhushållningen kan förbättras till exempel genom skötsel av markstrukturen och växttäcke vintertid med hjälp av höstsådda grödor, växtföljd eller botten- och fånggrödor, samt i vissa fall dränering.

Den regenerativa odlingen erbjuder jordbrukare många bra metoder för att anpassa sig till klimatförändringen. Genom att förbättra markens bördighet med kolbindande och mångsidig odling kan odlaren dels förbättra odlingssäkerheten, dels minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Odlaren hjälper då också till att bromsa klimatförändringen.

1 Naturvårdsverket. u.å.. Jordbruk, utsläpp av växthusgaser. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-jordbruk/ (Hämtad 2024-02-16)
2 Naturvårdsverket. u.å. Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/ (Hämtad 2024-02-16)
3 Naturvårdsverket. Arbetsmaskiner, utsläpp av växthusgaser: https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-arbetsmaskiner/ (2024-02-16)
4 Naturvårdsverket. Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF): https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-nettoutslapp-och-nettoupptag-fran-markanvandning/ (2024-02-16)
5 UN. 2015. Paris agreement. https://unfccc.int/sites/default/files/english_paris_agreement.pdf 
6 Naturvårdsverket. u.å. Klimatet förändras. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-forandras/ (Hämtad: 2023-02-28)
7 Eckersten, H., Andersson, L., Holstein, F., Mannerstedt Fogelfors, B., Lewan, E., Sigvald, R., Torssell, B., Karlsson, S. 2008. Bedömningar av klimatförändringars effekter på växtproduktion inom jordbruket i Sverige. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu.se/3366/1/No_6.pdf (Hämtad 2023-02-21)
8 Peltonen-Sainio, P. & Hakala, K. 2014. Viljely muuttuvassa ilmastossa – miten peltoviljely sopeutetaan onnistuneesti. TEHO Plus -hankkeen raportti 4/2014. Tillgänglig på: https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/mtt/mtt/julkaisut/muut/TEHO_Plus_Ilmastonmuutos_esite_suomi.pdf?f=494961&n=11&p=841831&c=18369930
9 Wirehn, L. 2018. Nordic agriculture under climate change: A systematic review of challenges, opportunities and adaptation strategies for crop production. Land Use Policy 77.
10 Fogelfors, H. 2015. Vår mat: odling av åker- och trädgårdsgrödor: biologi, förutsättningar och historia. 1. uppl. ed. Lund: Studentlitteratur.
11 SLU. Kvävedynamik i perenn stråsäd (Kernza) för framtidens hållbara odlingssystem: https://www.slu.se/institutioner/biosystem-teknologi/aktuella-projekt/avslutade/CSE/kvavedynamik-i-perenn-strasad/ (2024-02-16)
12 Naturskyddsföreningen. En perenn revolution i jordbruket? https://ystad.naturskyddsforeningen.se/en-perenn-revolution-i-jordbruket/ (2024-02-16)
13 SLU. Odling av perenna spannmål i södra Sverige – Hur mycket rötter har Kernza egentligen? https://www.slu.se/institutioner/biosystem-teknologi/utbildning/forslag-pa-examensarbeten/hur-mycket-rotter-har-kernza-egentligen/ (2024-02-16)

Please log in to join the chat