Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Växthuseffekten
Genom vår användning av jordbruksmarkerna kan vi märkbart påverka klimatet. Förutom att börja tillämpa eller fortsatt optimera kolinlagrande metoder på gården är det också viktigt att vi förbereder och anpassar oss för klimatförändringarnas effekter. För odlarnas del märks klimatförändringen för närvarande i form av förändrade väderleksförhållanden. I Sverige ger det varmare klimatet, förutom längre växtperioder, också mer extrema väderfenomen, som odlaren måste lära sig att leva med.
En mer mångsidig åkeranvändning är en bra buffert mot de varierande väderfenomenen. Åkeranvändningen kan göras mer mångsidig på många sätt – förutom att ta in nya växtarter i växtföljden kan man också utnyttja olika art- och sortblandningar. Vi kan också anta att det föränderliga klimatet gör de ogynnsamma effekterna av en ensidig odling ännu större i framtiden.
4/1000-initiativet
Markens roll när det gäller att bromsa klimatförändringen är känd och erkänd. Vid klimatmötet i Paris 2015 presenterade Frankrike 4/1000-initiativet, vars målsättning är att öka markens kollager med fyra promille, dvs. 0,4 procent årligen. Bakgrunden är att den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären nästan skulle kunna kompenseras om kolhalten i de översta 30 till 40 centimetrarna av jorden ökade med 0,4 % per år.1 Sverige har gått med som partner i initiativet. 2
Jordklotets atmosfär fungerar som glastaket på ett växthus. Den släpper in solens strålning till markytan men hindrar samtidigt jordklotets värmestrålning från att försvinna ut i rymden.
Växthuseffekten gör det möjligt att leva på jordklotet, utan den skulle medeltemperaturen på jordklotets yta vara -18°C. Tack vare växthusgaserna är medeltemperaturen istället 14°C. Den naturliga växthuseffekten håller alltså temperaturen på jorden på en gynnsam nivå för liv.
För närvarande släpps en för stor mängd växthusgaser ut i atmosfären, vilket gör att klimatet på jordklotet blir varmare och förändras i många avseenden. Förändringen syns bland annat i form av högre havsnivåer och krympande glaciärer. Även nederbörden förändras, vilket på en del ställen leder till ökad torka och på andra ställen till översvämningar.
Sedan 1800-talets slut har jordklotet redan värmts upp med minst 1,1 grader Celsius enligt NASA.4 Temperaturhöjningen beror till största delen på utsläppen av växthusgaser från mänsklig aktivitet, och den största delen har skett sedan 1975. Om utsläppen fortsätter att öka i nuvarande takt kan den tilltagande växthuseffekten höja jordklotets temperatur med upp till 2–6 grader inom detta århundrade.5 Med nuvarande nivå överskrider klimatuppvärmningen den kritiska gränsen på 1,5 grader redan 2030–2052.6
1 4p1000 2020. “4 per 1000” initiative. https://www.4p1000.org/ Hänvisat 17.12.2020.
2 4p1000. u.å. Northern countries. https://4p1000.org/northern-countries/?lang=en Hämtad 2023-02-22
3 Naturskyddsföreningen: https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/hur-fungerar-vaxthuseffekten/
4 NASA, Earth observatory: https://earthobservatory.nasa.gov/world-of-change/global-temperatures läst 23.05.23
5 Klimatguiden 2020. Klimatförändringen som fenomen. https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/ilmio/-/artikkeli/962d9aa2-e7e3-4df5-89a2-9f1f653e0d4e/ilmastonmuutos-ilmiona.html Hänvisat 2.11.2020.
6 IPCC 2018. Summary for Policymakers. I verket: Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, & T. Waterfield (red.) Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. Geneva, Switzerland: World Meteorological Organization. 32 s. Tillgänglig på: https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/spm/