Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Val av fång-, mellan- eller bottengröda
Det viktigaste att tänka på vid val av bottengröda är att den ska tåla konkurrensen från huvudgrödan, och samtidigt inte växa alltför kraftigt innan huvudgrödan är skördad. Efter tröskning ska den snabbt fylla utrymmet och fotosyntetisera effektivt. Om man vill utnyttja fång- eller mellangrödan som växttäcke under vintern, maximera fotosyntes och kolinlagring samt förebygga erosion och urlakning, ska grödorna också tåla frost och vinter och ha ett rotsystem som utvecklas väl. En bra bottengröda blir inte så lätt till ett ogräs och den främjar inte spridning av skadegörare och sjukdomar som drabbar huvudgrödorna.
En annan aspekt att tänka på är arealstöden. Det finns beskrivet hos Jordbruksverket vilka arter som är tillåtna, när man får lov att bryta grödorna i olika län, och vilka områdeskrav som finns (ex, nitratkänsliga områden). Klicka på länkarna nedan för mer detaljerad information från Jordbruksverket.
Information om fånggrödestödet
Information om mellangrödestödet
Man kan med fördel kombinera dessa stöd med vårbearbetningsstödet som också kommer med bestämmelser som man får läsa in sig på.
Användningen och nyttan av bottengrödor beror på många faktorer. Först måste man bestämma sig för om man vill fixera kväve från luften eller samla upp kväve från marken, eller om en mera mångsidig odling och så småningom bättre jordhälsa är det huvudsakliga målet.(6, 7
Om man är rädd för de nackdelar som urlakning av kväve för med sig kan man använda en blandning av italienskt rajgräs och övervintrande timotej. Gödslingskostnaderna kan minskas med hjälp av klöver. Om man samtidigt eftersträvar mångfald, kvävenytta och liten risk för urlakning är en blandning av vitklöver och italienskt rajgräs ett bra val.
Hur mycket en bottengröda konkurrerar med huvudgrödan kan regleras med hjälp av utsädesmängden. Det är viktigt att, på varje skifte, följa upp vilken täthet i mellangrödbestånden som man uppnått med de mängder utsäde man använt. Om beståndet återkommande är alltför glest på hösten, är det läge att öka utsädesmängden eller förbättra såtekniken. Om beståndet är tätt på hösten och bottengrödan konkurrerat hårt med huvudgrödan under sommaren, kan man minska på utsädesmängden.
När man väljer kompletterande gröda, om det nu är en bottengröda, fånggröda eller mellangröda, är det viktigt att tänka på konkurrens växterna emellan och vilken långsiktig effekt som kan uppstå i åkerns flora och växtföljden som ett resultat av att grödor fröar av sig – att avsluta en täckgröda fullständigt och i rätt tid är viktigt för undvika oönskade effekter kommande säsonger, t.ex. att gräs inte kommer upp och förstör efterföljande huvudgröda. En annan viktig fråga är om en kvävetärande gröda (spannmål, majs) kommer efter eller före en kvävefixerande gröda som trindsäd. Inför trindsäd (lupin, ärt, bönor) behöver man inte fixera extra mycket kväve; då är gräs-/örtarter att föredra.
Engelskt rajgräs är en fantastiskt växt som gynnar mykorrhizan och fungerar mycket fint med baljväxter, dock kan gräset orsaka bekymmer. Om huvudgrödan är svag, kan engelskt rajgräs bilda en matta och till och med börja fröa av sig. Tillsammans med italienskt rajgräs har det blivit ett problem i andra länder att kemiskt hålla den under kontroll. Flera olika arter i en blandning minskar problemet. Man ska ha också en mycket tydlig strategi utifrån tidpunkter och utbud av jordbearbetningsredskap för att få stopp på tillväxten av mellangrödorna inför efterföljande etablering av huvudgrödan, vilket är särskilt viktigt i ekologiska odlingssystem.
Honungsört är en fin mellangröda som i de flesta fall fryser av, men man får inte låta den fröa av sig. Det gäller att bevaka utvecklingen och sätta stopp vid behov med vält, crimper, rullkniv eller betesputs.
Bovete passar inte före sockerbetor eftersom den är svår att bekämpa i sockerbetsodling.
Cikoria är med sin pålrot en ypperlig mellangröda, men kan ställa till med rejäla besvär när den övervintrar och man inte lyckas stoppa tillväxten om våren inför en efterföljande vårgröda. I ekologisk odling är det mer utmanande jämfört med konventionell odling med tanke på tillgång av kemiska ogräsmedel. Det är mer gångbart att ha cikoria i en mindre del av utsädesblandningen i växtodling (t.ex. 0,5 kg/ha kompletterat av flera andra arter). I slåttervall däremot, och i kombination med svartkämpar, berikar den artsammansättningen, minskar kväveförluster, är djuprotande, förlåtande mot torkan och gynnsam i foderstaten för idisslare och borde stryka med vid en ordentligt utfört vallbrott.
Oljerättika, i synnerhet som ledart i en mellangröda, är portförbjuden i växtföljder med oljeväxter på grund av risken för uppförökning av klumprotsjuka. Mångfaldsblandningar bestående av många olika arter kan vara ett mycket bättre alternativ med hänseende till diversitet i rotutvecklingen i bredden och på djupet. Liknande gäller för senap som mellangröda. Om man odlar oljerättika, så är det bäst att ställa kvävenäring i form av till exempel kvävefixerande luddvicker som kompletterande gröda till förfogande. Detta gör att oljerättikan utvecklas bäst.
Knäpparlarver
Det är viktigt att notera att valliknande miljöer under längre sammanhängande perioder ökar risken för knäpparlarver, vilket kan vara problematiskt i odling av t.ex. matpotatis och majs. Allt som liknar vall, som gräsarter, främjar knäpparlarverna eller ger dem ett boställe som värdplanta, till exempel kvickrot. Även annan grönsaksodling kan angripas. Det är därför viktigt med avbrott och bearbetning emellanåt för att störa den vanligtvis 3-5-åriga utvecklingscyklen hos knäpparlarverna. Inför potatis är det viktigt med tydliga avbrott av odlingar, inkluderande huvudgröda följt av mellangröda, för att tillåta jordbearbetning med efterföljande sådd. Oljerättika tillsammans med lupin kan vara en möjlighet som mellangröda innan potatis.
Det är mycket viktigt att förhålla sig till ett urval av ingredienser för en blandning av mellangrödor utifrån kraven av efterföljande huvudgrödor och över ett långt tidsperspektiv.
Blandade grödor är bra också som fånggröda. I en fånggröda som består av flera växtarter, samlar de gräsartade växterna upp lösligt kväve, samtidigt som klöverarterna fixerar kväve från atmosfären. I bestånd som består av flera arter påverkar inte heller vädret lika mycket. I regel klarar sig alltid någon art då fånggrödan består av flera arter.
Det lönar sig att planera fånggrödans utsädesblandning omsorgsfullt. Väl valda växtarter och -sorter stör i regel inte tröskningen. Det är mer sannolikt att fånggrödan växer igenom om huvudgrödans bestånd blir glest eller misslyckas. Å andra sidan täcker fånggrödan då marken så att det inte finns utrymme för ogräsen.
Det finns oändliga kombinationer av arter som man kan använda som täckgröda i sin växtföljd. Fråga gärna om råd hos din rådgivare eller utsädesföretag så hjälper de dig vidare i att hitta en blandning som passar hos just dig och för dina förutsättningar och önskemål. Här nedan listas några som har bra beskrivningar på de olika arterna.
Scandinavian Seeds broschyr om mellangrödor 2023
Olssons Frö – broschyr om vall 2024, sidorna 19-30 handlar om mellangrödor
Skånefrö – utsädeskatalog 2024, sidorna 28-30 handlar om mellangrödor
Det finns också utländska aktörer där man kan läsa om och beställa olika arter:
Mixfinder från Cotswold: https://www.cotswoldseeds.com/mix-finder.asp?nid=0 (OBS! Engelska)
DSV-Saaten, covercrops: https://www.dsv-seeds.com/
Freudenberger Saaten: https://www.freudenberger.net/en/agriculture
Camena Saaten: sidorna 64-70 (OBS! Tyska)
Föreningen för reducerad jordbearbetning i Danmark (FRDK) (OBS! Danska)
Carbon Action: planering och utvärdering av utsädesblandningar för fånggrödor med hjälp av verktyg för val av fånggrödor. Mera information om fånggrödor får du i Guide om fånggrödor.
Tänk på att
Behandla mellangrödor, bottengrödor och fånggrödor som en huvudgröda vid etableringen. Man kan säga att en “dag i juli är som en vecka i augusti, och en vecka i augusti är som hela september månad”. Med detta vill man säga att det är väldigt viktigt att så mellangrödor så tidigt som möjligt efter en skördad huvudgröda (med tanke på fukten i jorden och tiden den får för att växa till sig).
Mångsidig fånggröda betyder mångsidiga rotsystem
Referenser
1 Malin, E. 2020. Guide om fånggrödor. Praktiska råd för utnyttjande av fånggrödor i Finland. Baltic Sea Action Group. Tillgängligt också i PDF-format: https://carbonaction.org/wp-content/uploads/2020/10/Ker%C3%A4%C3%A4j%C3%A4kasviopas_ruotsi_web.pdf