Växter med djupgående rotsystem

Det är bra att ta in växter med djupgående rotsystem i växtföljden. De upprätthåller markens struktur och förbättrar huvudgrödans tillväxt i torra förhållanden. Vattenhushållning, jordart och markens bördighet påverkar valet av växter med djupgående rotsystem. Växter med djupa rötter har ett bra förfruktsvärde, eftersom de skapar kanaler till djupare markskikt för de följande växterna. På det här sättet kan man öka mullhalten både djupare i marken, på över 30 cm djup.

Lusernarterna tillhör vallbaljväxterna och har djupgående rotsystem som kan tränga sig igenom packad jord till underliggande skikt. Lusern växer bäst på mineraljord med god vattenhushållning och högt pH-värde, och på väl dränerad mark utan vattensjuka förhållanden.

Rödklöver är vår mest odlade vallbaljväxt med djupgående rotsystem. Den är inte lika krävande som lusern, men å andra sidan är dess rotsystem inte heller lika starkt. Samtidigt ska man vara mån om att kunna ha rödklöver som huvudgröda i slåttervall och ge utrymme för odlingsuppehåll, därmed ska man inte låta rödklövern ingå med större del i fånggrödor med mera.

Alsikeklöver och vitklöver har ett avsevärt grundare rotsystem än lusern och rödklöver, men vitklöver är mindre känslig för så kallad klövertrötthet som orsakas av stjälknematoder.

Vit sötväppling och gul sötväppling påminner om lusernerna. Bägge bildar ett omfattande, djupgående rotsystem och ett tätt växtbestånd som producerar en stor massa. Vit och gul sötväppling lämpar sig bra för gröngödsling, men det lönar sig inte att använda dem som ensilage, eftersom de innehåller kumarin som bland annat är skadligt för levern. Sötväpplingarna är tvååriga och under det andra året producerar de frön som enkelt kan bli kvar som ogräs. Under andra året ska man därför slå grödan ofta för att förhindra fröbildning.

På torvmarker begränsas rotsystemens tillväxt i djupled av lågt pH-värde och ibland av grundvatten. Då får man nöja sig med växter som har ett grundare rotsystem. Det är klokt att prova hur bra odling av rödklöver eller lusern lyckas på mindre ytor, innan man satsar mycket på odling av större arealer. Detsamma gäller sura sulfatjordar, särskilt om det svavelhaltiga markskiktet finns på mindre än en meters djup från markytan.

Sudangräs sköter om marken

Sudangräs är en ettårig foder- och gröngödslingsväxt som används för markförbättring. Det är en hybrid som har förädlats från sudangräs och durra och har ett mycket djupgående och fiberaktigt rotsystem som effektivt luckrar upp jorden. Sudangräs bildar stor biomassa och tål torka väldigt bra. En måttlig kvävegödsling främjar dess tillväxt. Gröngödslingseffekten kan förstärkas genom att odla den tillsammans med en kvävefixerande gröda.⁴

Referenser
¹ Kutschera, L., Lichtenegger, E. & Sobotik, M. 2018. Wurzelatlas der Kulturpflanzen gemäßigter Gebiete mit Arten des Feldgemüsebaues: 7th vol. 2. upplagan. Frankfurt/Main, Germany: DLG-Verlag. ISBN 978-3769008517. Ritning tillgänglig på: https://images.wur.nl/digital/collection/coll13/id/1045/rec/2 
² Kutschera, L. & Lichtenegger, E. 1992. Wurzelatlas mitteleuropäischer Grünlandpflanzen Band 2, Pteridophyta und Dicotyledoneae (Magnoliopsida), Teil 1: Morphologie, Anatomie, Ökologie, Verbreitung, Soziologie, Wirtschaft, 3rd Vol. Stuttgart, Jena, New York: Fischer Verlag. 851 s. ISBN 3-437-30389-9. Ritning tillgänglig på: https://images.wur.nl/digital/collection/coll13/id/514/rec/1 
³ Kutschera, L. & Lichtenegger, E. 1982. Wurzelatlas mitteleuropäischer Grünlandpflanzen Band 1, Monocotyledoneae. 2nd Vol. Stuttgart, New York: Fischer Verlag. 516 s. ISBN 3-437-30359-7. Ritning tillgänglig på: https://images.wur.nl/digital/collection/coll13/id/398/rec/1
⁴ Naturcom. 2021. Sudaninruoho. https://naturcom.fi/tuote/sudaninruoho/ Naturcom. Hänvisat 18.1.2021.