Fyra viktiga ekosystemprocesser

Termen ekosystem myntades 1936 av botanisten och ekologen Arthur Tansley¹. Med ett ekosystem menas ett avgränsat område i naturen som vi väljer att betrakta. Det kan vara en damm i en park, en åker eller en hel inägomark. Det kan vara en specifik skogsglänta eller hela skogen, eller för den delen hela vår planet.

Oavsett vilket ekosystem vi väljer att betrakta, så är det ett levande system som omfattar ogreppbart många levande organismer och deras inbördes relationer i ständig förändring. Bland dessa många livsformer ingår också vi människor.

Inom regenerativt jordbruk strävar man efter att göra gården till en del av ett friskt ekosystem. Genom att titta på fyra ekosystemprocesser kan vi lära oss att tolka hur vitalt ett ekosystem är och om vi får önskade resultat med vårt bruk. Om vi är på väg i en regenerativ riktning, eller inte.

De fyra ekosystemprocesserna är: vattenkretslopp, mineralkretslopp, artsamspel och energiflöde. Dessa processer är sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra för att fungera väl, och de är helt avgörande för vitala ekosystem.²

Vattenkretsloppet är vattnets rörelse från atmosfären till jorden där det möjliggör liv för alla levande organismer och så småningom återvänder till atmosfären. Eftersom vatten är avgörande för allt liv är det önskvärt att vattenkretsloppet är välfungerande och att tillgängligt vatten kommer livet till godo. En levande, mullrik jord kan hålla stora mängder vatten. Detta kan gestaltas som en tvättsvamp, eller “the soil carbon sponge”³.

Vatten som har möjlighet att absorberas i marken och dröja sig kvar, ger oss jämnare flöde och renare vatten, i åar och älvar, men även viktig fukt till växtligheten i perioder utan nederbörd. Om vatten däremot faller på kompakterad jord, riskerar det istället att rinna ovanpå jorden och ta med sig matjord ut i vattendrag och hav. Eller bli stående i lågpunkter för att avdunsta istället för att komma växtlighet och livet till godo.

Mineralkretsloppet är rörelsen av mineraler och näringsämnen i ekosystemen, via mikrolivet i jorden till växter, vidare till djur och människor, och genom nedbrytning av organiskt material tillbaka till jord igen. Mikroorganismer i jorden förser växter med livsviktiga näringsämnen och mineraler, liksom mag- och tarmflora gör mineraler och näringsämnen tillgängliga för djur och människor. Växter, djur och människor behöver leva i symbios med mikroorganismer eftersom vi inte effektivt kan tillgodogöra oss mineraler och näringsämnen på egen hand.

Att strategiskt arbeta för att få ett så välfungerande mineralkretslopp som möjligt är avgörande för att få en frisk och levande, mullrik jord, som i sin tur är en förutsättning för friska växter, djur och människor. Det ger även möjlighet till ökad avkastning om växterna kan uppnå sin potential att bygga mer bladmassa och större rotsystem i symbios med mikrolivet i jorden.

Energiflödet är den energi från solen som fångas upp av gröna växter i fotosyntesen och går vidare i näringsväven. Med hjälp av solljus omvandlar växterna koldioxid och vatten till glukos och andra kolföreningar som är byggstenar till allt liv. Fotosyntesen och växternas symbios med mikrolivet i jorden är det som möjliggör allt annat liv på jorden.

Vi kan öka energiflödet och därmed öka produktivitet och lönsamhet genom att möjliggöra så tät och frodig, grön växtlighet som möjligt, på så stora ytor som möjligt, och under så lång tid på året som möjligt. Genom att bidra till ökat energiflöde, och i övrigt välfungerande ekosystemprocesser, kan vi hjälpa levande organismer att bygga matjord, biologisk mångfald och försörjning för oss och kommande generationer.