Regenerativt jordbruk – ett helhetsperspektiv

Som jordbrukare arbetar vi påtagligt nära den natur som försörjer oss människor och allt annat levande med mat, vatten, förnödenheter och livsutrymme. Vi har förmånen att verka mitt i det levande landskap som vi beror av – varje dag. Med det följer också möjligheten, och ansvaret, att hörsamma naturens och vår egen förmåga att skapa livskraft. Regenerativt jordbruk handlar om just detta. Friska jordar gynnar jordbrukaren, miljön och hela samhället på flera olika sätt.

Naturen är full av liv. Levande organismer som beror av varandra och sin omgivning – växter, djur, bakterier, svampar, människor, jord och vatten utgör komplexa ekosystem. Levande landskap är i en ständigt pågående process av liv och död, där döden blir en källa till annat, nytt liv.

Vi människor är en del av naturen som omger oss, och vad vi väljer att göra har betydelse för hur vi påverkar vår egen, och andra levande organismers livsmiljö. Ekosystemens komplexitet utgörs av alla arter och deras inbördes relationer, beroende av och reaktioner på sin omgivning och hur den förändras. Denna komplexitet gör det svårt för oss att överblicka och till fullo förutse effekterna av våra beslut och handlingar, både på kort och lång sikt.

Människan är idag en kraft att räkna med på jorden. Vi har enormt stor påverkan på vår egen och andra varelsers livsmiljö, dessvärre ofta med förödande effekter och med oanade konsekvenser. Men vår stora påverkansförmåga kan också innebära stora möjligheter, om vi väljer att samverka med naturens livskraft istället för att förhindra eller förstöra den. För att det ska bli möjligt, behöver vi tänka och agera annorlunda än vad många av oss hittills har gjort. Vi kan inte lösa dagens problem med samma typ av tankar och agerande som skapade dem, som Albert Einstein lär ha sagt.

Inom regenerativt jordbruk talar man om att ta ett holistiskt perspektiv på jordbruket, snarare än ett reduktionistiskt. Det innebär att lyfta blicken från enskilda delar av sin verksamhet och se gården som en helhet och som del i ett levande ekosystem.

I och med att vi lyfter blicken och ser helheten behöver vi också inse att det vi ska förvalta (gården som del av ett ekosystem) är ett komplext system snarare än ett komplicerat och vi vill därför belysa skillnaden däremellan.

Ett komplicerat system är till exempel mekaniska system som brödrostar, telefoner eller rymdraketer. De kan vara svåra att förstå, men de är ändå i grunden förutsägbara. Var sak har sin plats och samverkar på bestämda sätt. Vi kan avgöra vad som är orsak och verkan, och om något går sönder kan det lagas. Plockar vi bort någon viktig del ur en telefon, så slutar den fungera. Men om vi sätter tillbaka samma eller en likadan del, så kan telefonen fungera som vanligt igen.

Komplexa system är inte förutsägbara på samma sätt, och vi kan inte till fullo förstå orsakssambanden i dem. Levande ekosystem och organismer är självorganiserande och oförutsägbara. Vi kan inte tillverka dem eller ersätta dem. Vi kan bara hantera, förvalta eller påverka dem på olika sätt. Exempelvis en trädgård, en häst, eller mänskliga relationer. De är komplexa system och relationer som “lever sina egna liv”. De kan reproducera sig och skapa överflöd. De kan läka eller omformas, eller börja fungera på nya sätt vid yttre eller inre påverkan.

När vi hanterar komplexa, levande ekosystem och varelser är det också viktigt att reda ut vad som är orsak och symptom om vi ska kunna lösa problem eller få önskat resultat. Annars finns risken att vi ägnar oss åt symptombehandling som för oss allt längre bort från att se orsaken till symptomet, eller att önskat resultat uteblir.

¹ Savory, A., Butterfield, J. 2016. Holistic management – a commonsense revolution to restore our environment. ISBN: 9781610917438