Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Mer mångsidig växtföljd
En mångsidig växtföljd är jordbrukarens satsning på framtiden, eftersom den förbättrar och upprätthåller markens bördighet och förbättrar odlingssäkerheten. En mer mångsidig växtföljd jämnar ut arbetstoppar och risker, förbättrar gårdens resiliens och är ekonomiskt lönsam.
En mer mångsidig växtföljd förbättrar markens bördighet och effektiviserar näringskretsloppet.
En odlingsstrategi som inkluderar en mångsidig växtföljd med användning av botten-, mellan- och fånggrödor underlättar upprätthållandet av en god markstruktur och ökar både biodiversiteten och variationen av rotsystem. Odling av vallar och av växter med olika rotstruktur, såsom djupgående rötter med pålrot och/eller kraftigt förgrenade rotsystem bestående av mycket fina rötter, tillför organiskt material till marken, bygger aggregat och förbättrar markens struktur till en mer hållbar aggregatstruktur.
Ju mer mångsidigt urvalet av grödorna är, desto mer mångsidig är den mikrobiella verksamheten i jorden.1 Exempelvis främjas mykorrhizasvamparna av rötter från gräsarter, honungsört och lin; mykorrhizan tar emot energi via utsöndringarna från rötterna på växten (rotexudat) och skickar vatten och näringsämnen tillbaka. Ett annat exempel är baljväxter som tillför näring genom de kvävefixerande bakterierna (Rhizobiumbakterier) som lever i symbios med dem.
En god växtföljd utnyttjar också växternas förfruktsvärden så växten som odlats föregående år kan ha en positiv effekt på den efterföljande grödan.
Förfruktsvärdet av en gröda beror på tre olika faktorer:
• Om det finns kväve kvar i marken från skörderester, rötter och eventuella baljväxtknölar
• Om förfruktens rötter har haft en positiv inverkan på markens struktur
• Om förfrukten har haft en sjukdomssanerande effekt
I tabell 31 på sidan 75 i “Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023” från Jordbruksverket (Lindén, 2008; Persson & Olsson, 2011), finns en uppskattning av olika grödors förfruktsvärde uttryckt som kväveefterverkan.
En mångsidig växtföljd minskar risken för växtsjukdomar och förebygger särskilt växtsjukdomar som övervintrar i marken eller i växtresterna. Den positiva inverkan på växtsjukdomar är en följd av den effektiviserade nedbrytning som sker tack vare att vi har en mer mångsidig mikrobflora. Den mångsidiga mikrobfloran gör att antalet sjukdomsalstrare som har specialiserat sig på en växtart minskar.
En mångsidig växtföljd är också nyttig för bekämpning av ogräs. En mikrobiellt aktiv jord bryter ned ogräsfrön från till exempel renkavle snabbare och både ogräsfröbanken och rotogräs påverkas negativt när man odlar vall p.g.a. ljus- och näringskonkurrens. Detta hjälper till i arbetet med att förebygga herbicidresistens.
En rikare växtföljd skapar dessutom utökade möjligheter för en högre potentiell avkastning – även kallad växtföljdseffekt.
Visste du att?
Renkavle är ett konkurrenskraftigt och svårbekämpat ogräs som snabbt blir resistent mot herbicider3 och kan ge svåra effekter på skördenivåer. Genom att bedriva växelbruk bygger man upp en jord med en mångfald av mikrober som kan hjälpa till att bryta ner frön från renkavle. Att skifta mellan vår- och höstgrödor motverkar också renkavle – tidigare försök har visat att direktsådd av höstgröda utan plöjning efter vårgrödan kan minska mängden renkavlefrön. Ett varierat odlingslandskap och en varierad växtföljd gynnar också fröätare som smågnagare, skalbaggar och jordlöpare.
En mångsidig växtföljd ska gärna under omväxlande år innehålla enhjärtbladsväxter som spannmål, tvåhjärtbladsväxter som olje- och baljväxter, vårsådda grödor, höstsådda grödor samt ett- och fleråriga växter. Att skifta mellan vår- och höstgrödor motverkar också ogräs såsom renkavle (se låda ovan). Grödorna kan också odlas i blandade bestånd, s.k. samodling, så att man samtidigt odlar flera växtarter eller -sorter. Utöver själva huvudgrödan kan man variera och komplettera växtföljden genom att använda fång-, mellan- och bottengrödor. Angränsande åkerområden kan berikas och växtföljden göras mångsidigare med gröngödslingsvallar, naturvårdsåkrar, mångfaldsåkrar som anläggs med vilda landskaps- eller ängsväxter och fågelåkrar vilket ökar mångfalden. På åkerskiftena kan man också anlägga mångfaldsremsor för pollinerare, t.ex. honungsört i vallbaljväxtfröodling, som ingår i grödans odlingsareal.
Källa 4 är källa för illustrationerna 6–10.
Referenser
1 Cappelli, L., L.A. Domeignoz-Horta, V. Loaiza, A.-L. Laine. 2022. Plant biodiversity promotes sustainable agriculture directly and via belowground effects. Climate change and sustainability, 27, 7:674-687. DOI: https://doi.org/10.1016/j.tplants.2022.02.003
2 Rajala, J. 2006. Luonnonmukainen maatalous. 2:a uppdaterade upplagan. S:t Michel: Helsingfors universitet, Maaseudun tutkimus- ja koulutuskeskus, Julkaisuja no 80. s. 51–102. Tillgängligt också i PDF-format: https://luomutietoverkko.fi/luonnonmukainen-maatalous-oppikirja-netissa/
3 https://greppa.nu/nyheter/nyheter/arkiv—nyheter/2023-05-30-renkavle—ett-svarbekampat-ogras-som-behover-bromsas
4 Peltonen, S. & Toukoluoto, N. 2015. Viljelykiertojen monipuolistaminen. Tieto tuottamaan 141. ProAgria Keskusten Liiton Julkaisuja nro 1142. ISBN 978-951-808-249-4.