Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Observation och dokumentation – en lärprocess
Genom att se och lyssna och använda alla våra sinnen kan vi lära oss att läsa av landskapet och dess ekosystemprocesser i både åkermark och betesmark. Då kan vi uppmärksamma effekterna av våra beslut och handlingar och se om de går i linje med det vi vill åstadkomma. Genom denna medvetna observation och med kontinuerlig uppföljning, kan vi bättre förstå hur vi kan främja ekosystemprocesserna och därmed förbättra våra möjligheter till fortsatt bruk och försörjning, både i nutid och för kommande generationer.
Eftersom vi lever och arbetar i ett komplext system är det sällan saker och ting faller ut precis enligt planen. Medveten observation gör dig beredd att omvärdera dina beslut och planera om, ifall du ser att det drar åt ett håll som inte är önskvärt. Detta är inget misslyckande, utan en naturlig del i processen när vi förvaltar liv och natur. Du gör en plan, observerar, kontrollerar och gör sen en ny plan utifrån de nya förutsättningar som du har, så att det långsiktiga utfallet blir åt det håll du eftersträvar.1
Att observera ekosystemprocesserna
Ett välfungerande vattenkretslopp ger nederbörden möjlighet att infiltrera jorden och komma livet tillgodo. Om regnvattnet står kvar i lågpunkterna i timmar eller dygn, innan det till slut avdunstar så tyder det på att utvecklingspotential finns. Grumliga vattendrag kan också ge oss en ledtråd om ett stört vattenkretslopp, där nederbörden inte har möjlighet att infiltrera jorden innan det flödar vidare i sitt kretslopp. Istället rinner det iväg och drar med sig matjord och näringsämnen på sin väg mot närmaste vattendrag, med grumliga och bruna vattendrag som resultat.
Vi kan inte påverka mängden energi som flödar in från solens livgivande strålar, men vi kan påverka hur mycket av den som vi tar till vara på genom fotosyntesen och hur våra val möjliggör för det. Ju mer bladmassa på en yta, desto mer fotosyntes och desto mer inflöde av energi och kolinlagring i marken. Bar jord som breder ut sig mellan växterna, eller förekomst av mossa, är tydliga tecken på att energiflödet kan fungera bättre. Likaså försvagade växter som gulnar och stannar upp i växten, även under växande säsong. Eller växter som är miniatyrer av sin potential.
Mineralkretsloppet kan vi bland annat avläsa utifrån hur väl nedbrytningen fungerar ute i markerna. Ser vi att komockor och hästskit ligger kvar som fossil i markerna hela sommaren? Ligger de kvar även till nästa år? Eller myllrar det av liv, i och omkring komockorna, så fort de landat på marken? Kan vi se att de sprätts isär av fåglar som vill komma åt alla insekter och larver? Vid ett spadtest kan man se om halm som brukats ner i åkern året innan ligger kvar eller om det brutits ned. Doftar det surt eller gott om jorden? Kan vi se daggmaskar, spindlar eller andra djur?
Här finns det liv i åkern men ändock ligger det onedbruten halm kvar i jorden från förra året, Uppland. Foto: Christina Berneheim
Några timmar gammal komocka som visar tecken på mycket liv i landskapet. Foto: Åsa Vilhelmsson.
Och hur är det med artsamspelet i vårt landskap? Är det på tillbakagång, där förekomst av arter minskar eller försvinner? Där dofter glöms bort och fågelarter tystnar? Eller kan vi se arter återvända och en ökad biologisk mångfald i vår omgivning? Kan vi lyssna till ett landskap som surrar och sjunger av allt mer liv?
Vi kommer långt med att röra oss i landskapet med nyfikenhet och att försöka tolka våra intryck. Det vi ser, hör och känner. Vi har mycket att lära av att vara närvarande i landskapet och att gynna de naturliga processer som vill hända. I delkurs 11 (Mät och observera) kommer vi lära oss mer om olika sätt att observera marken.
1 Savory, A., Butterfield, J. 2016. Holistic management – a commonsense revolution to restore our environment. ISBN: 9781610917438