Täckgrödor: fång-, mellan-, och bottengrödor

Täckgrödor av olika slag (fång-, mellan-, och bottengrödor) fungerar utmärkt som en del i växtföljden och gör nytta för jordhälsan redan under sin första växtperiod. När grödan bearbetas in i marken tillförs nytt organiskt material till åkern och markens biologiska aktivitet ökar snabbt. Täckgrödor är en viktig del av växtföljden på en gård som satsar på åkrarnas produktivitet, hållbarhet och kolinlagring. Om vallar inte ingår i gårdens växtföljd, är det viktigt att använda täckgrödor som fortsätter att fotosyntetisera efter att huvudgrödan har skördats.^{(1, 2}

En fånggröda är växtlighet som huvudsakligen växer under perioden mellan två huvudgrödor och som odlas för att minska förlusterna av kväve efter att du har skördat huvudgrödan. Fånggrödor bidrar till att minska läckaget av kväve från åkermark ut i sjöar och vattendrag vilket minskar övergödningen i sjöar, kust- och havsvatten. I Sverige kan du få en 1-årig ersättning för att odla fånggrödor om din mark ligger i nitratkänsligt område. Om du söker stöd så får du högst ha 15 viktprocent vallbaljväxter i fånggrödeblandningen. Här kan du läsa mer om stödet och dess villkor.

Mellangrödor är lika fånggrödor eftersom de också definieras som växtlighet som huvudsakligen växer under perioden mellan två huvudgrödor. Huvudsyftet med mellangrödor är dock ett annat då mellangrödor odlas för att bland annat öka kolinlagringen i marken efter skörd av huvudgrödan, även om man självklart även minskar klimatpåverkan och kväveläckage från marken. Marken blir också bördigare. För mellangrödor finns det en 1-årig ersättning man kan söka om man bor i slättbygder i Sverige. Om du söker stödet så får det högst vara 30 viktprocent baljväxter i utsädet. Här kan du läsa mer om stödet och dess villkor.

Begreppet bottengrödor beskriver täckgrödor som man antingen sår in samtidigt som huvudgrödan eller sår in mellan huvudgrödornas rader. Detta ger en ökad marktäckning på fältet under tiden som huvudgrödan växer samt gör att någonting fortfarande växer och fotosyntetiserar efter det att huvudgrödan har skördats. Bottengrödor kan således bli förfrukt till nästkommande höstgröda efter tröskningen av huvudgrödan. En bottengröda kan även beskrivas som en fång- eller mellangröda beroende på huvudsyfte.

Beroende på artval så kan fång-, mellan- och bottengrödor övervintra och sen blir förfrukt till vårsådda grödor.

Den största nyttan av täckgrödor framträder vanligtvis över tid och blir mer påtaglig ju oftare de används i växtföljden. Vid optimala förhållanden förbättrar täckgrödorna markens bördighet och struktur samtidigt som de minskar urlakning av näringsämnen, erosion och risken för skadeinsekter och växtsjukdomar.

Man bör förhålla sig till täckgrödor som till vilken gröda som helst. Utöver de miljömässiga fördelarna och den förbättrade jordhälsan kan täckgrödan utnyttjas ekonomiskt till exempel som bete, foder för djur, fröskörd eller råvara för biogasproduktion. Man måste dock vara uppmärksam på villkoren för fång- och mellangrödor när man söker stöd för dessa 1-åriga miljöersättningar då man bland annat endast får beta eller bryta grödan efter ett visst datum beroende på var i landet man bor.

Referenser
¹ Aronsson, H., Hansen, E.M., Thomsen, I.K., Liu, J., Ogaard, A.F., Känkänen, H. & Ulen, B. 2016. The Ability of Cover Crops to Reduce Nitrogen and Phosphorus Losses from Arable Land in Southern Scandinavia and Finland. Journal of Soil and Water Conservation 71: 41-55.
² Känkänen, H., Keskitalo, M. & Riiko, K. 2011. Kerääjäkasvit – tutkimuksesta käytännön kokemuksiin. TEHO-hankkeen Julkaisuja 4/2011. Åbo: NTM-centralen i Egentliga Finland. Tillgängligt också i PDF-format: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-248-6