För jordbrukaren är marken den absolut viktigaste medarbetaren, eftersom marken på åkern utgör själva grunden för skörden. Utan markens olika funktioner skulle livet på jorden inte existera i den form vi nu känner till det. Till exempel skulle det nästan inte finnas några växter alls.
Du går på marken otaliga gånger om dagen, men hur ofta tänker du på hur viktig marken är för våra liv? Marken är grunden för många förnybara naturresurser och nästan allt liv. Den här delkursen presenterar grundläggande fakta om marken, dess sammansättning och dess fysikaliska, biologiska och kemiska egenskaper.
Eftersom marken vanligtvis är täckt av växtlighet eller bebyggelse, kan vi inte se den hela tiden. Det är ändå väldigt nyttigt att lära känna världen under markytan lite bättre.
När man studerar mark brukar man dela upp dess egenskaper och funktioner i kategorierna fysikaliska, biologiska och kemiska. Alla dessa påverkar markens förmåga att utföra en mängd olika uppgifter, som till exempel att lagra kol, rena vatten och upprätthålla biologisk mångfald.
De olika egenskaperna i marken påverkar varandra i hög grad och är sammankopplade. Till exempel har mängden organiskt material, d.v.s. mullhalten, en betydande effekt på markens fysikaliska, biologiska och kemiska egenskaper. Dessa områden studeras ofta var för sig, men de påverkar och interagerar också med varandra. Jordhälsa är ett sätt att försöka knyta samman dessa till en helhet.
Denna delkurs är baserad på BSAGs kurs Grunderna i regenerativt jordbruk. Texten är omskriven och anpassad till svensk kontext av Hanna Williams, rådgivare och agronom. Faktagranskning har utförts av Håkan Wallander, professor i mikrobiologisk ekologi, från Lunds universitet. Tillägg och redigering har gjorts av Christina Berneheim, rådgivare Svensk Kolinlagring och Marika Haeggman, Albaeco.