Hur gör man en holistisk betesplan?

Förberedelser och insamling av information

En holistisk betesplan görs i några olika steg. Först kommer förberedelser och insamling av information. Här handlar det om att samla information om det landskap och de djur som du förvaltar, och om de sociala, ekonomiska och biologiska faktorer som påverkar dig och hela din verksamhet. Detta är troligen den mest tidskrävande delen av planeringen, men också avgörande för att tydliggöra förutsättningar och sammanhang och att klargöra vad du vill uppnå, för att kunna få önskat resultat. Här ingår även den allra viktigaste uppgiften, det vill säga att tydliggöra hur du vill leva ditt liv och vad det är du vill åstadkomma med ditt bruk och de djur du hanterar. Detta kan med fördel även innebära att syna de verksamheter som redan är i gång, för att göra små eller stora förändringar. Eller spåna fram potentiellt nya verksamheter, likväl som att avsluta någon.

Det kommer högst troligt finnas många olika aspekter som du vill och behöver ta hänsyn till och som du vill åstadkomma med din betesplanering. Exempelvis:

• Ökad biologisk mångfald och goda förutsättning för pollinerande insekter.
• Värna särskilda värden i naturbetesmark
• Samexistens med vilda djur
• Ökad produktion av bete och vinterfoder
• Ökad tillväxt på djuren
• Bättre lönsamhet, eller inkomst som är bättre fördelad över året
• Ökad djurvälfärd
• Möjliggöra för ett ökat antal djur, eller fler djurslag, under hela eller delar av året.
• Integrera djur i växtföljden.
• Möjlighet att samarbeta med andra, eller att få avbyte, för semester och bortavaro.
• Ge mer utrymme för tid med familj och vänner.
• Skapa god arbetsmiljö och säker hantering av djur.
• Minska arbetstoppar och värna din egen eller andras tid och arbetskraft
• Öka framförhållning och möjlighet att vara proaktiv.

Arbetet med att samla information kan se väldigt olika ut, beroende på ditt sammanhang och dina förutsättningar. Kanske förvaltar du marker och djur som du känner till mycket väl, eller så står du inför att bekanta dig med ett helt nytt landskap och även nya djurslag. Om du är helt ny på en plats, eller är ny med lantbruk och djurhållning helt och hållet, kan betesplaneringen användas med fokus på att observera och dokumentera, i syfte att lära känna de landskap och djur du hanterar. Observation och dokumentation är dock viktigt även för dig som har många års erfarenhet av att bruka marken eller att hantera djur, för att dra lärdomar av det som sker, och för att kunna följa upp om planerna ger önskad effekt.

Följande brukar ingå i att göra en holistisk betesplan, men du kan ha fler eller färre aspekter att ta hänsyn till i ditt sammanhang och i vad som är syftet med ditt bruk:

• Att utröna vilka marker som du har tillgång till och hur de ska delas in i skiften eller betesområden, samt deras storlek, arrondering, vattenförsörjning och särskilda hänsyn mm. Det är även viktigt att få en överblick över hela din brukningsenhet. Allt detta görs ofta med hjälp av kartor eller kartprogram och med fördel tillsammans med andra.

• Uppskattning av produktion på respektive skifte eller betesområde, av tillgängligt bete och skördat foder. Detta kan antingen baseras på tidigare erfarenheter av bete och skörd, eller bygga på en relativ bedömning i de fall det saknas information om tidigare bruk.
• Annat bruk; som slåtter och skörd, viktiga insatser eller särskilda åtgärder och hänsyn som är specifika för enskilda skiften och betesområden.
• Information om de djur som är aktuella under säsongen. Djurslag, antal och åldersfördelning, samt antal djurgrupper av varje djurslag under hela eller delar av betessäsongen. Som exempelvis olika betäckningsgrupper.
• Kartlägga djurårets olika händelser; kalvning, lamning, betäckningsperiod, avvänjning, klövning, slakt med mera. Samt när dessa ska inträffa.
• Vilka biologiska faktorer du behöver ta hänsyn till, som exempelvis uppskattad mängd nederbörd och hur den sprids över året, när första och sista frost brukar inträffa, växtlighetens tillväxthastighet över säsongen, perioder med risk för torka eller översvämningar, hänsyn till vild flora och fauna.
• Vilka sociala faktorer du behöver ta hänsyn till. Dels faktorer av mer personlig eller familjekaraktär, som skolavslutningar, semester, besök från släkt och vänner, eller andra jobb och uppdrag. Dels verksamhetsfaktorer, som exempelvis REKO-utlämningar, marknader, studiebesök, regler och förordningar eller perioder med volontärer eller praktikanter. Här ingår även sociala faktorer som är av karaktären by-angelägenheter, samarbetsprojekt eller allmänna händelser som påverkar planeringen, i det fall detta är aktuellt. Som exempelvis vägföreningens arbetsdagar, byns midsommarfirande, grannarnas grisgrupp, stugbytardagar och vasalopp.

Att fylla i betesplanen och planera djurens rörelser i landskapet

Nästa steg är att föra över all relevant information du samlat ihop till betesplanen. Du kan göra din egen version, eller så kan du använda en mall, till exempel den mall för betesplan som Savory Institute tagit fram, och som finns att ladda ned som utskrivbar pdf här.

Det finns goda anledningar att göra den på papper i början. Det gör betesplanen väldigt påtaglig och tillgänglig. Genom att placera den på bästa plats i köket, eller på väggen där du och dina arbetskamrater passerar varje dag, så blir det lättare att implementera den i det dagliga arbetet. Den ger även en bra översikt över hela betessäsongen och de olika delarna i planen. Men det går även göra en digital version, vilket har sina fördelar. Som att det är enkelt att ändra och testa olika idéer och upplägg, att delge den till kollegor som bor på annat håll och att spara en del uppgifter i betesplanen från år till år. Du kan även ha den tillgänglig med ute i fält, exempelvis i telefonen.

Själva proceduren att fylla i betesplanen görs i en viss turordning, då vissa steg bygger på varandra. Turordning finner du i Savory Institutes E-böcker om holistisk betesplanering. Beroende av ditt sammanhang och om du är i behov av att nyttja alla funktioner i betesplanen eller inte, så kan vissa steg hoppas över.

För den som är helt ny inför holistisk betesplanering, och kanske även med att hantera betesdjur, så kan betesplanen ha funktionen av att underlätta observation och dokumentation. Vissa delar i betesplanen är sådant som du kan komplettera med, när du har mer koll på din verksamhet eller när behov uppstår.

Om du har specifika önskemål eller värden att regenerera kan du planera in specifika åtgärder eller hänsyn. Som exempelvis att komplettera fröbanken i ett område med hjälp av djurens klövar och tramp. Eller att undvika ett område på grund av häckande fåglar. Här kan uttrycket “Rätt antal djur, på rätt plats, vid rätt tid, av rätt anledning och med rätt beteende” vara tillämpbar. Eller så har du en mer allmän önskan om att regenerera landskapet och öka biologisk mångfald och då kan det räcka långt att ha tillräckligt långa återhämtningsperioder för växtligheten.

När du fyllt i all information och alla faktorer att ta hänsyn till i betesplanen är det slutligen dags att planera in djurens rörelse i landskapet under betessäsongen. Det brukar innebära en hel del kreativitet och pusslande, och att prova sig fram med olika alternativ innan hela betesordningen faller på plats. Väl där behöver du se över att återhämtningsperioderna är tillräckligt långa för växtligheten på alla skiften, för att försäkra dig om att betesplaneringen inte orsakar strukturerad överbetning och därmed degenerering av växtkraften.

Genomförande av betesplanen, samt uppföljning

När betessäsongen startar är det dags att implementera betesplanen, och att observera och dokumentera vad som händer löpande under säsongen. Dels handlar det om att vartefter fylla i hur det blev i verkligheten, och dels vara uppmärksam på eventuella behov av korrigeringar i planen framgent, eller att planera om vid behov.

Fyll gärna i kommentarer, viktiga händelser och observationer eller liknande i planen. Du kan även använda baksidan för detta, eller ha en kalender intill. Man kan annars med fördel även föra en separat anteckningsbok, eller dagbok, på vad som händer. Fota eller filma gärna, exempelvis bilder före och efter en åtgärd, för att kunna få ett så bra underlag som möjligt för uppföljning av betesplanen. Det kan visa sig vara av stort värde för att underlätta framtida planering, men också för att minnas hur det såg ut och kunna se förändringar över tid. Minnet är bra, men kort.

Avslutningsvis behövs tid i slutet av säsongen för att utvärdera betesplanen och sammanställa de uppgifter som kan ligga till grund för kommande planering.