Lärdomar och erfarenheter av holistisk betesplanering

Det finns ett stort utrymme för mer kunskap och erfarenheter kring holistisk betesplanering, och regenerativ betesdrift, utifrån våra nordiska förhållanden. Och med det sagt även synnerligen lokala förutsättningar i ditt närområde. Vår erfarenhet är att det är oerhört värdefullt och lärorikt att utbyta erfarenheter med varandra. När vi hjälps åt att tolka de effekter och resultat vi ser i våra landskap, hos våra djur och i våra relationer med andra, så når vi längre och kan finna fler möjliga vägar framåt.

Här är några av de erfarenheter och effekter vi har uppmärksammat själva, eller tagit del av från andra lantbrukare som praktiserar holistisk betesplanering och regenerativ betesdrift:

• Främja ökad växtlighet och produktivitet i betesmarker och vallar. Exempelvis kan djurens klövar och tramp under bra förhållanden hjälpa till att bryta upp mossa, eller bryta skorpan på kompakterad eller bar jord. Detta gör marken mer mottaglig för nederbörd och möjliggör ett förbättrat vattenkretslopp, som i sin tur kan ge bättre förutsättningar för övriga ekosystemprocesser. Det ger exempelvis nya frön chans att gro, med potentialen för att få fler växter på samma yta. Tätare växter ger ett ökat energiflöde, så att växter och mikrolivet kan förse varandra med än mer näring, samt öka potentialen att lagra mer kol i marken.

• Främja ökad biologisk mångfald och ett ökat artsamspel i och ovan jord. Med djurens hjälp aktivera befintlig fröbank i jorden (enligt ovan). Vi kan även komplettera fröbanken genom att så i nya frön. Även betesdjuren bär med sig fröer på sina kroppar och i dyngan, och sprider på så sätt mångfald i landskapet. Med tillräckliga återhämtningsperioder för många olika växter, även mer långsamväxande, får fler arter förutsättningar att frodas.

• Ta hänsyn till särskilda värden och skyddsvärda arter, och planera för hur vi bäst kan upprätthålla och även förbättra förutsättningar för dessa särskilda värden och arter. Exempelvis hur vi vill sköta naturbetesmarker och utmarksbeten av olika slag, visa hänsyn för häckande fåglar, gynna pollinerande insekter med mera.

• En förlängd betessäsong, med dagar, veckor, eller till och med månader i vissa sammanhang, beroende på förutsättningar. Detta kan i vissa fall bero på den direkta effekten av att planera betessäsongen med ambitionen att få betet att räcka längre än tidigare. Men vi kan också hålla växterna i sin produktiva fas (utan att försvaga desamma) med hjälp av betesdjuren och därmed öka energiflödet och upprätthålla hög tillväxt och bra fodervärden i betesväxterna hela säsongen. Även långt in på hösten. Att bidra till ökat energiflöde i markerna är som att arrendera ytterligare mark, utan att behöva skjuta till kapitalkostnaden.

• Skapa möjlighet till vinterbete under kortare eller längre perioder under vintersäsongen, allt beroende på olika förutsättningar och var i Sverige man befinner sig.

• Minska behovet av producerat vinterfoder, som en effekt av en förlängd betessäsong. Det ger möjlighet till minskad arbetstid, minskade kostnader, samt minskat nyttjande av maskiner och fossila bränslen som det oftast rör sig om. Alternativt kan det bidra till en inkomst i form av försäljning av producerat foder eller utrymme att utöka djurantalet.

• Positiva effekter på landskapet och ekosystemprocesserna genom olika former av balbete under hela eller delar av vintersäsongen. Balbete med innebörden att djuren fortsätter att förflytta sig i landskapet under vintersäsongen och “beta” balar i landskapet som vinterfoder. Sker ofta även i kombination med vinterbete. Det finns här olika erfarenheter och lösningar på hur balbete kan gå till, samt olika typer av utmaningar i olika delar av Sverige, exempelvis kring vattenförsörjning, snömängd eller tjälad-otjälad mark.
  
  Kristina i Grangärde använder betesdjur istället för maskiner | SVT Nyheter

• Minskad plöjning och jordbearbetning ger förutsättningar för växterna att utveckla större och djupare rotsystem och främjar mikrolivet i jorden och symbiosen dem emellan. Det ger bland annat effekter som förbättrad jordstruktur, effektivt vattenkretslopp och mer välfungerande ekosystemprocesser överlag. Även minskade kostnader och arbetstid, samt minskat slitage på maskiner och redskap.

• Med allt mer välfungerande ekosystemprocesser blir landskapet mindre utsatt för torka och översvämningar, som för övrigt ofta följs åt om landskapet inte kan tillgodogöra sig det vatten som når marken.

• Minskat parasittryck. När djuren flyttas ofta (exempelvis varje dag) får de hela tiden nytt gräs att beta, vilket minskar smittorisk och återkontaminering. fokus på minskat parasittryck möjliggör för växelbete av olika djurslag, eller att beta olika marker olika år med ett och samma djurslag.

• Möjliggöra samexistens och livsutrymme för vilda växter och djur.

• Skapa överblick och framförhållning på det som behöver hända under säsongen och möjlighet att jobba proaktivt.

• Synliggör sociala aspekter och relationer som viktiga faktorer för en väl fungerande verksamhet. Detta är inte att förringa, inte minst då det kan minska stress och missförstånd. Det kan även visa sig att du (ännu bättre än tidigare) kan möjliggöra det liv du vill leva, eller bli mer uppmärksam på hur ditt bruk påverkar andra. Eller öppna upp möjligheterna till samarbete och utbyte.

• Genom att analysera vad som är orsak och vad som är symptom på ett problem (eller en möjlighet) kan man
  rikta tid, pengar och arbetsinsats där det gör störst nytta och ger varaktig effekt. Eller för att nå önskat resultat. Är det exempelvis bäst användning av tid, arbete och pengar att anlägga diken eller dränering i ett specifikt område, eller kan åtgärder som förbättrar vattenkretsloppet i närområdet vara ett annat alternativ?

• Nyfikenhet och glädje över att få se vad som händer. Hur landskapet utvecklas från årstid till årstid och från år till år. Att få röra sig i landskapet, tillsammans med människor och djur, med förundran och tacksamhet.

Ekologiska observationer, Sillerbo, Hälsingland. Foto: Åsa Vilhelmsson.