Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Inom Holistic management och holistisk betesplanering är förståelsen av de fyra ekosystemprocesserna grunden till att kunna lära sig tyda landskapet. De hjälper oss att tolka hur vitalt ett ekosystem är och om vi får önskade resultat med vårt bruk. Om vi är på väg i en regenerativ riktning, eller inte.
Termen ekosystem myntades 1936 av botanisten och ekologen Arthur Tansley (Nationalencyklopedin, 2023). Med ett ekosystem menas ett avgränsat område i naturen som vi väljer att betrakta. Det kan vara en damm i en park, en åker eller en hel inägomark. Det kan vara en specifik skogsglänta eller hela skogen, eller för den delen – hela vår planet.
Oavsett vilket ekosystem vi väljer att betrakta, så är det ett levande system som omfattar ogreppbart många levande organismer och deras inbördes relationer i ständig förändring. Och de innefattar allt levande i denna livsväv, inklusive oss människor.
De fyra ekosystemprocesserna inom holistic management är: vattenkretslopp, mineralkretslopp, artsamspel och energiflöde. Dessa processer är sammanvävda och ömsesidigt beroende av varandra för att kunna fungera väl och de är helt avgörande för vitala ekosystem.
Som jordbrukare påverkar vi vatten- och mineralkretslopp, artsamspel och energiflöde, oavsett vad vi producerar eller vilka metoder vi använder oss av, men våra åtgärder och metoder kan ge vitt skilda effekter och resultat på vår omgivning och oss själva. Med kännedom om ekosystemprocesserna och deras viktiga funktioner, och genom att observera dem över tid, kan vi få vägledning om vilka åtgärder och metoder som är att föredra om vi vill regenerera våra ekosystem. Vi kan på samma sätt välja att avstå eller minimera de åtgärder och metoder som visar sig vara degenererande i vårt landskap och för våra livsbetingelser.
Vattenkretsloppet är vattnets rörelse från atmosfären till jorden där det möjliggör liv för alla levande organismer och så småningom återvänder till atmosfären. Eftersom vatten är avgörande för allt liv är det önskvärt att vattenkretsloppet är välfungerande och att tillgängligt vatten kommer livet till godo. En levande, mullrik jord kan hålla stora mängder vatten.
Detta kan gestaltas som en tvättsvamp, eller “the soil carbon sponge”.1
Vatten som har möjlighet att absorberas i marken och dröja sig kvar, ger oss jämnare flöde och renare vatten i åar och älvar, men även viktig fukt till växtligheten i perioder utan nederbörd. Om vatten däremot faller på kompakterad jord, riskerar det att rinna ovanpå jorden och ta med sig matjord ut i vattendrag, sjöar och hav. Eller bli stående i lågpunkter för att avdunsta istället för att komma växtligheten och livet till godo.
Mineralkretsloppet är rörelsen av mineraler och näringsämnen i ekosystemen via mikrolivet i jorden till växter, vidare till djur och människor, och genom nedbrytning av organiskt material tillbaka till jord igen. Mikroorganismer i jorden förser växter med livsviktiga näringsämnen och mineraler, liksom mag- och tarmflora gör mineraler och näringsämnen tillgängliga för djur och människor. Växter, djur och människor behöver leva i symbios med mikroorganismer eftersom vi på egen hand är dåliga på att tillgodogöra oss mineraler och näringsämnen.
Att strategiskt arbeta för att få ett så välfungerande mineralkretslopp som möjligt är avgörande för att få en frisk och levande, mullrik jord, som i sin tur är en förutsättning för friska växter, djur och människor. Det ger även möjlighet till ökad avkastning om växterna kan uppnå sin potential att bygga mer bladmassa och större rotsystem i symbios med mikrolivet i jorden.
Artsamspelet är den ständigt föränderliga dynamiken mellan alla levande organismer – olika arter av bakterier, svampar, växter, djur och människor – både över och i allra högsta grad under jord. Enligt klimatologen och mikrobiologen Walter Jehne finns 10 gånger mer biomassa i levande organismer under jord än över jord.1
Hög biologisk mångfald och ett vitalt artsamspel under och över jord ger ökad fotosyntes och tillväxt, samt stärker motståndskraft mot angrepp och yttre påverkan och förändringar.
Energin från solen som fångas upp av gröna växter i fotosyntesen. Med hjälp av solljus omvandlar växterna koldioxid och vatten till glukos och andra kolföreningar som föder allt liv. Fotosyntesen och växternas symbios med mikrolivet i jorden är det som möjliggör allt annat liv på jorden.
Vi kan öka energiflödet, och därmed öka produktiviteten och lönsamheten, genom att möjliggöra så tät och frodig, grön växtlighet som möjligt, på så stora ytor som möjligt, och under så lång tid på året som möjligt. Genom att bidra till ökat energiflöde, och i övrigt välfungerande ekosystemprocesser, kan vi hjälpa levande organismer att bygga matjord, biologisk mångfald och försörjning för oss och kommande generationer.
Referenser:
1. Jehne, Walter, 2021,Climate solutions for a blue planet.