Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Hur gör man en utvärdering av betesmarker på en gård?
Utvärderingen ska göras under växtsäsong mellan maj och slutet på september. Bäst är dock när det är som mest biologisk aktivitet, alltså oftast innan midsommar.
Steg 1. Skaffa överblick
Först måste man bestämma vilken ekoregion gården finns i (se låda). De nyckelarter man ska leta efter är olika beroende på vilken ekoregion man befinner sig i.
Ekoregioner
Ekosystemhälsoindex går att använda globalt men måste anpassas efter olika regionala kontexter. Detta eftersom olika regioner i världen förstås har olika arter och förutsättningar. För indikatorerna för funktionella grupper (indikatorerna 3-5 i utvärderingsmatrisen) görs bedömningar i första hand för ett antal nyckelarter som är utvalda för att de är relativt vanliga, deras förekomst och vitalitet signalerar god ekosystemfunktion och de tillför värde som betesväxter. Vilka växter som används som nyckelarter anpassas efter ekoregion. I Sverige har vi fyra ekoregioner från söder till norr – grön=kontinental, röd=nemoral, mörkgul=boreal, och gul=alpin nord.
Utgå från en karta över brukningsenheten och dela upp mark som används för bete på betesmark med respektive utan träd och buskar, och åkermark. Om bete bedrivs i skogsmark kan även det tas med. Områden som utgör sammanlagt mindre än tio procent av arealen behöver inte tas med, till exempel offerfållor eller bäcknära zoner. Men det är naturligtvis möjligt att inkludera även sådana områden och det kan vara viktigt om de utgör naturtyper som man önskar ska få större utbredning.
Steg 2. Välj mätpunkter
Inom den areal på brukningsenheten som ska bedömas väljs minst tio punkter ut för utvärdering. De ska sammantaget vara så representativa för brukningsenheten som möjligt. Det är också viktigt att punkter läggs där det går att göra bedömningar inom cirkelytor med 15 m radie. Kontrollera platsernas duglighet i fält och korrigera vid behov. Ta samtidigt i beaktande skillnader som finns över arealen – t.ex. om det är skillnad i jordart, blötare/torrare platser. Ta helt enkelt punkter som ni gärna vill följa över längre tid och förbättra alternativt följa så att de inte försämras.
Steg 3. Hitta mittpunkten, ta foton, och börja utvärdera
Ladda ner formuläret så hittar du en lista på de arter som du ska leta efter i dinekoregion. För att hitta mittpunkt på den första representativa platsen så ta ett föremål och släng den bakom dig så att du inte ser vart du kastar den – annars händer det lätt att man omedvetet väljer de lite bättre platserna. Vid mittpunkten, ta ett foto antingen i riktning söderut eller där det finns ett riktmärke (t.ex. ett träd eller byggnad) så man kan ta bild åt samma håll nästa år, med horisonten ca två tredjedelar upp från bildens nederkant. Ta sedan ett till foto från samma plats men med kameran riktad i ca 45 graders lutning nedåt. Ta fram punktens koordinater med till exempel Google maps och notera dem på formuläret.
Gå sen inom en 15 meters radie från mittpunkten och observera marken efter de 14 indikatorerna på utvärderingsmatrisen. Med hjälp av fältguiden Ekosystemindikatorer (OBS! på engelska), skriv upp poängen för varje utvärderingspunkt på formuläret. Det är av stort värde att göra arbetet tillsammans med minst en annan person med vilken man kan diskutera bedömning för enskilda indikatorer.
Notera årsmån, väder, tid sen senaste slåtter eller bete och eventuella egenheter för enskilda punkter, som till exempel stor förekomst av enskilda arter, observationer eller spår av vilda djur och fåglar, om några särskilda åtgärder genomförts på platsen, mer mera. Notera också upplevda svårigheter vid bedömning av enskilda indikatorer och punkter att diskutera med andra.
Skriv även ner användningstyp och användningsintensitet för platsen på formuläret. Användningstyp relaterar till hur marken har blivit betad medan användningsintensiteten relaterar till hur intensivt markerna har betats/skördats. Här kan man välja på E (ej – inte alls), L (lite – betad/skördad en gång), M (medel – betad/skördad två gånger), eller I (intensivt).
Steg 4. Summera poängen och spara datan för nästkommande år
När alla indikatorer har blivit poängsatta, räkna ihop totalen för varje enskild punkt du har utvärderat. Som mest kan man få 120 poäng och som minst kan man få -140 om alla indikatorer räknas med. Har djur till exempel inte gått på markerna så räknar man bort indikatorn ‘Gödsel nedbrytning’ och då får man justera max och min-poängen. Samma sak gäller för ‘Träd och buskar’; är markerna inte trädbärande så räknas inga poäng och max och min-poäng justeras
Överför sen datan från det handskrivna formuläret till lämplig plats på en dator, samt ladda upp bilderna du tog. Det vi vill se och eftersträvar är en förbättring av markerna över tid, alltså att den totala poängen blir högre för de olika punkterna. Går det åt rätt håll så fortsätt med det ni gör, går det åt fel håll så fundera över vad det är som kan ha påverkat att det går åt fel håll och justera därefter.