Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Verktyg för visuell bedömning av markstrukturen

I den här uppgiften bedöms markstrukturen visuellt med hjälp av Markstrukturkortet. Testet går ut på att man med spade gräver en grop av en viss storlek, och iakttar och poängsätter den uppgrävda jordkokans skiktning. Skiktningen visar de olika markskiktens densitet och aggregatstruktur.

Det här är en av de viktigaste uppgifterna under kursen. Gör uppgiften för ett skifte i taget, så att du orkar koncentrera dig och göra en noggrann bedömning.

Jämför markstrukturen mellan olika delar av dina kursskiften och gräv minst två gropar per skifte. Om du vill kan du för jämförelsens skull studera strukturen i en frodig åkerren som länge har varit i vila och jämföra den med dina bedömningar från åkern. Nedan finns anvisningar för hur man använder Markstrukturkortet.

Vad behöver du för att göra ett Markstrukturtest?

  • Spade
  • Ett ljust underlag för jordkokan (t.ex. en spånskiva eller stor vit plastbit)
  • Kniv
  • Kamera
  • Anteckningsblock och penna
  • Tumstock
  • Markstrukturkortet samt anvisningarna som du kan ladda ned och skriva ut innan du beger dig iväg till åkern.

Välj en lämplig plats för gropen genom att kartlägga åkermarkens täthet på följande sätt: Tryck med spaden i marken på en sträcka på 3–4 meter. Försök att känna efter om det finns tätare och luckrare områden. En jordsond är också ett bra verktyg för att hitta områden med olika strukturer. För att få bättre insikt i att analysera olika prover lönar det sig att gräva gropar i både täta och luckra områden.

Gropen bör vara minst lika bred och djup som spadbladet.
  • Gräv upp en jordkoka ur marken som är lika bred och djup som spadbladet och vars tjocklek är ungefär 10 cm. Fotografera jordkokan ifall du vill dokumentera och följa med förändringarna på lång sikt.
  • Lägg jordkokan försiktigt på en bit spånskiva eller plast.
  • Se närmare på den. Kan du urskilja skikt i jordkokan?
  • Bryt jordkokan försiktigt med handen. På vilket sätt faller det sönder? På vilket ställe förändras strukturen? Vilken doft har det? En mark i gott skick doftar jordig kompost eller frisk potatiskällare.
  • Känn efter med handen hur lätt aggregaten smulas ned. Observera också hur rötterna växer och om det finns daggmaskar i jorden. Du kan också dra en kniv rakt upp längs väggarna i gropen för att känna på vilket sätt tätheten varierar i marken.
  • Mät skiktens tjocklek. Uppskatta strukturen med hjälp av bilderna på Markstrukturkortet.
  • Poängsätt de olika skikten enligt anvisningarna på kortet: 5 = mycket bra, 4 = bra, 3 = ok, 2 = ganska dålig, 1 = dålig.
  • Skriv upp resultaten. Ifall du vill kan du ta foton där man tydligt ser strukturskillnaderna mellan de olika skikten.
  • Låt till slut jordkokan falla ner från midjehöjd på din bit spånskiva eller plast och se hurdana aggregat och klumpar som bildas då detlandar på ytan. Ta upp enskilda klumpar och låt falla på nytt. Specificera poängsättningen enligt detta om det behövs.
  • Putsa botten i gropen. Finns det maskgångar på botten?
  • Gräv gropen ännu djupare och ta ett prov på alven från kanten av gropen. Hurdan är alvens struktur? Använd dig av poängsättningen.
Till vänster markprofilens skikt: det översta skiktet har god struktur, medan det mellersta och det lägsta skiktet är för täta. Till höger daggmaskhål i alven. Bilder: Jukka Rajala (tv.) och Veera Manka (th.).

De bästa aggregaten är små, runda och porösa (klass 5 i Markstrukturkortet). Dessa aggregat är ett resultat av biologiska funktioner, dvs. rotsystemens och markorganismernas aktivitet. Dåliga aggregat är släta, de är också jämförelsevis stora, kantiga och täta (klass 1 i Markstrukturkortet). Mellan dessa klasser förekommer en hel del olika sorters aggregat med varierande storlek, form och porositet.

Aggregatobservationer. I bilden till vänster är aggregaten små, runda och porösa. I bilden till höger är aggregaten släta, kantiga och täta. Bilder: Jukka Rajala.

När du grävt två gropar per skifte och utvärderat dem enligt Markstrukturtestet, gör en sammanfattning  av dina observationer för varje skifte och svara för var och en här under. Fundera på följande frågor:

Vad lärde du dig om jordhälsan på skiftena? Beskriv vilka skillnader du stötte på angående markstrukturen i de olika delarna av skiftet.

Fanns det täta skikt som hindrar rotsystemens tillväxt? Om det förekom täta skikt, vad kan ha orsakat dem? Fundera på omständigheter, maskinkedjor och odlingshistoria.

Som stöd i problemlösningen kan du använda de fem varför-frågorna som introducerades i delkurs 5. Sätt åkern i skick I. Att identifiera problemen, till exempel:

  • Det växer dåligt på en del av åkern. Varför?
    • Marken är väldigt packad där. Varför?
      • Området används som en genomfart där vi kör tunga maskiner. Varför?
        • Det är det enda stället vi har för att kunna nå andra fält. Varför?
          • Vi har inte haft tid och en bra plan för att skapa andra genomfarter som inte påverkar den här åkern negativt.
            • Lösning: Vi behöver en plan och ta oss tid att för att lösa det här problemet med alternativa genomfarter. 

Anvisningarna för uppgiften i utskriftsformat: Anvisningar till markstrukturtest.

Se också videon Gör ett markstrukturtest.