Såmetod och sådjup

Vallfrön ska sås ganska nära markytan. De små fröna kan inte skjuta sina hjärtblad från stort djup för då dör växten redan innan den har nått jordytan. Men om fröet ligger på markytan kan groningen fördröjas avsevärt i torra förhållanden. I värsta fall räcker fukten till för groning, men växten torkar bort i brist på vatten under en torrperiod. I blandningar som består av flera växtarter ska sådjupet fastställas enligt det minsta frö som ingår i blandningen. Myllning, grund sådd (1 cm) och återpackning är viktigt. På lösa jordar kan återpackning före sådd av vall vara nödvändigt.

Olika vallväxter behöver olika sådjup för att gro. Vid för djup sådd har timotej ingen möjlighet att konkurrera mot rörsvingel, som har skjutkraft för uppkomst från ca 3 cm. Engelskt rajgräs klarar också djup sådd. Därför är det viktigt med optimering av såbädd, såbotten och sådjup.

Vallfrön kan sås med  två metoder, bredsådd och sådd i rader. Sådd i rader kan utföras med en såmaskin för spannmålssådd eller såmaskin som är avsedd för sådd av småfrön. Det finns olika typer av såbillar att få för båda typerna av såmaskin. Billtrycket ska justeras för småfrön och vid behov kan man välta åkern redan innan vallfröna sås. På lösa jordarter kan vältning före sådd vara nödvändig.

Radavståndet på såmaskiner för sådd av småfrön är hälften så stort som på spannmålssåmaskiner och utsädesbehållaren är i regel avsevärt mindre. Båda maskintyperna kan användas både för etablering och komplettering av vallar, även om det finns maskinspecifika undantag. Man kan även lägga vallfrö i både så- och gödselbehållare, och via skivbillar trycka ned vallfrö. Om man väljer den metoden är det viktigt med noggrann grundinställning.

Vid sådd i rader i väl bearbetad lätt jord kan fröet hamna på alltför stort djup, vilken leder till att uppkomsten försämras avsevärt. När man sår i rader, uppstår också ett tomt område mellan raderna, vilket inte fylls under vallåren. I dessa tomrum kan ogräs lätt få fäste och sprida sig. En jämn sådd i rader som ligger på cirka 7 cm avstånd från varandra bildar en jämn gröda, där det finns lite utrymme för ogräs. Med större radavstånd, på 20–40 cm, leder avbrott i raderna till relativt stora öppningar, där ogräsen lätt växer till.

Bredsådd kan utföras med en separat såmaskin eller med en småfrölåda som har monterats på en spannmålssåmaskin. Från småfrölådan leds vallutsädet med rör mellan såbillarna. Tvärtemot vad många tror sås fröna ofta i rader också genom denna metod. Detta går dock att undvika genom att montera en spridarplatta i änden på frörören som gör att vallutsädet sprids jämnare på åkern.

Bredsående såmaskiner har ofta en harv, och sår fröna pneumatiskt, med hjälp av tryckluft, via små tallrikar mellan harvpinnarna. Dessa maskiner marknadsförs för kompletteringssådd, men passar också bra för etablering av vallar. Maskiner med harvande redskap myllar lätt in vallutsädet i markens ytskikt, vilket gör att fröet gror mer effektivt.

Oberoende av såmetod rekommenderas att åkern vältas efter sådd, så att frönas markkontakt säkras.

Bredsådd kan passa bra både för etablering och kompletteringssådd. Metoden kan också lämpa sig bra för gårdar där spridning av stallgödsel och andra odlingsåtgärder söndrar vallväxtraderna och skapar rum för ogräsen.¹

Det är alltid bra att utföra en vältning efter sådd om det är möjligt. Genom att jorden vältas får frön som finns på eller nära markytan kontakt med marken, och eventuella stenar i markytan trycks ned i jorden. Vältningen säkrar, att fröna får tillgång till markfukt och främjar på det sättet groningen.

Sammanfattningsvis är insådd av vall i helsäd den vanligaste metoden. Men det är viktigt att se till att själva skyddsgrödan inte tar överhanden och kväver vallinsådden. Lite förenklat kan man säga att “en superbra helsädesskörd bäddar för dålig vallskörd  året därpå”, alltså, om helsädesskörden blir “för” bra så kan valletableringen äventyras. I sådana fall är det viktigt att stödgödsla och skörda helsäden i tid.

Referenser:
1. Mustonen, A. 2021. Faktagranskning i onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk. 27.1.2021.