Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Med en spade kan man på ett kostnadseffektivt sätt observera förändringar i jordhälsa över tid. Det man tittar på är jordlager, aggregatstabilitet, fuktighet, växtrötter, växtrester, och makrofauna. På åkrar bör man göra det när grödan av väletablerad. På gräsmarker/vall kan man göra det närsomhelst under odlingssäsong. Ladda ner instruktioner för spadtest.
Med fördel kan man kombinera ett spadtest med en grundlig genomgång av markstrukturen. Markstrukturkortet används för att undersöka aggregaten vid utgångsläget och för att följa förbättringsåtgärderna. Ladda ner Markstrukturkortet VESS.
Daggmaskar är kända för att förbättra jordars fysiska, kemiska och biologiska egenskaper. Tillsammans med mikrober har de en stor potential att förbättra markens bördighet. Ett sätt att observera antalet daggmaskar är att snabbt gräva en spadgrop på 20 x 20 x 20 cm och räkna arter och antal daggmaskar i den upptagna jordklumpen. Det måste ske hastigt, annars hinner daggmaskarna gräva sig djupt ner i marken. Det är en bra idé att gräva några gropar per skifte (utanför vändtegen) för att få en bättre uppfattning om situationen på hela skiftet. Det lönar sig också att gräva groparna när marken är fuktig och daggmaskar är aktiva nära markytan. Vid torka kan daggmaskarna gräva sig djupt ner i marken och gå i en slags dvala.
Daggmaskarnas kolonisering av en livsmiljö beror främst på mat- och vattenförsörjning. Därför finns det stor variation i antalet daggmaskar per kvadratmeter:
Livsmiljö | Antal maskar per m3 | Antal maskar i en jordkub (20 cm3) |
---|---|---|
Lågintensiv betesmark | 400-500 | 16-20 |
Gödslad äng | 200-300 | 8-12 |
Lövskog | 150-250 | 6-10 |
Lågintensiv åker | 120-250 | 5-10 |
Marginell betesmark | 30-40 | 1-2 |
Barrskog | 10-15 | 0-1 |
Här finns ett bra faktablad på engelska om daggmaskar och deras betydelse i jordbruket. I tabell 1 på sida 7 kan man se de olika typer av daggmaskar som finns. Anteckna vilka olika typer av daggmaskar du hittar samt hur många av varje art i din 203 cm jordkub.
Daggmaskstestet är ett användbart verktyg, eftersom daggmaskar är goda indikatorer för jordhälsan. Det kan vara bra, att upprepa daggmaskstestet årligen och följa utvecklingen av antalet daggmaskar när förbättringsarbetet fortskrider.
Foto: Christina Berneheim.
Observationerna av åkerjorden kan också göras med hjälp av kartor och flygbilder. Kartor och flygbilder ska gärna granskas överlappande för att få fram så exakta uppgifter som möjligt om problemställen på åkerskiftena och om täckdikenas funktion. Använd till exempel, Google Earth, Sentinell Playground, markkartering.se, vatteninformationssystem, täckdikningskartor och flygbilder (t.ex. Lantmäteriets), olika skördekartor och andra jordbruksappar.
Använd räknaren för katjonsbyteskapacitet för att analysera dina markkarteringsresultat. Katjonsbyteskapaciteten indikerar markens förmåga att hålla kvar näringsämnen, samt deras mängd och förhållande på markpartiklarnas ytor. Observera att katjonbyteskapaciteten påverkas av markens lerhalt. Se delkurs 2 Marken för information om katjonsutbyteskapacitet.
Att mäta vatteninfiltration är ett mått på hur väl jorden hanterar nederbörd. En hälsosam jord ska kunna hantera stora mängder vatten utan att erodera mot sjöar och vattendrag eller bilda små sjöar på åker- eller betesmarker. Dessa situationer minskar bördigheten på fältet då matjorden försvinner, de kan också skapa syrefria (anaeroba) förhållanden i marken som stör eller dödar de mikrober som kräver syre för att överleva. För att mäta vatteninfiltrationen kan man använda till exempel en bottenlös kastrull eller ett avsågat ventilationsrör och banka ner en bit i jorden. Först väter man jorden och sen häller man i 25 mm vatten i behållaren och ser hur lång tid det tar för vattnet att infiltreras, alltså sjunka ner i jorden. Här finns instruktioner för vatteninfiltrationstest.
Med två enkla glasbehållare och trådnät kan man observera aggregatstabiliteten. Glasbehållarna ska rymma ca 1 liter vardera. Tryck ner en bit trådnät i varje glasbehållare så de bildar en liten korg. Lägg två små jordklumpar från olika skiften i korgarna på de olika behållarna och vänta 5 minuter. Ju klarare vattnet är efter 5 minuter, desto bättre aggregatstabilitet har jordklumpen. Faller jordklumpen isär väldigt lätt och grumlar vattnet (se behållaren till vänster i bild ovan) så behöver man sätta in åtgärder för att förbättra aggregatstabiliteten.
Fundera på vilka verktyg du brukar använda för observationer av åkerns jordhälsa. Vilka verktyg har du använt? Finns det något du skulle vilja lära dig använda?