Växternas behov

Växterna använder åtminstone 21 olika näringsämnen för sin tillväxt⁽¹. Näringsämnena har olika uppgifter i växten, och de flesta av dem är essentiella: om näringsämnet inte finns att tillgå, avtar tillväxten. Brist på olika näringsämnen orsakar olika typiska bristsymptom hos växten (Tabell 1). Bristsymtom framträder dock först när bristen är allvarlig. För att främja växternas hälsa och avkastningsförmåga bör näringsämnena hållas på en sådan nivå att inga bristsymptom framträder.

Den bästa översikten av näringssituationen får man med en bladsaftanalys, som förutom bristerna också visar överskotten.

Näringsämnena står också i växelverkan med varandra. Exempelvis konkurrerar de katjoniska näringsämnena (NH₄-N, Ca, Mg, K) sinsemellan, liksom också de anjoniska (NO₃, P, S)⁽². Näringsbristen kan alltså bero på ett överskott av något annat näringsämne, som stör växtens näringsupptagning. Det mest kända exemplet på det här är magnesiumbrist till följd av för stor kaliumgödsling, vilket leder till betesförlamning hos betesdjur: för mycket kalium på ett bete sänker växternas magnesiumhalter till en nivå som är skadlig för djuren. Till exempel kan ett rikligt maskrosbestånd öka kaliummängden i fodret för mycket; i Sverige är maskros dock ofta ett underordnat problem då våra vallar mestadels är kortlivade med 2 – 3 års liggtid.

Referenser
¹ Kirkby, E. 2012. Introduction, Definition and Classification of Nutrients. I verket: Marschner, P. (red.) Marschner’s Mineral Nutrition of Higher Plants. 3 upplagan. Academic Press. s. 3–5.
² Bryson, G.M. & Mills, H.A. 2015. Plant Analysis Handbook. A Guide to Sampling, Preparation, Analysis, and Interpretation of Agronomic and Horticultural Crops. 4 upplagan. Athens, Georgia: Micro-Macro Publishing, Inc.