Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.

Växtföljdens inverkan på markpackningen

Om växtodlingen består av ensidig spannmålsodling är det bråda tider under vårbruket och vårsådden. Under de senaste decennierna har den ökade gårdsstorleken och det minskade antalet jordbrukare lett till att det behövs mer arbetseffekt per jordbrukare. Man har därför skaffat sig allt större jordbruksmaskiner. Däckteknologin har inte hängt med i utvecklingen. Kombinationen av allt tyngre maskiner och våt mark är ödesdiger för markstrukturen. 

En mer mångsidig växtföljd minskar packningsrisken. Om växtföljden kompletteras med till exempel vall som såtts in i skyddssäd, höstoljeväxter och höstspannmål, slipper man vårbruket under tre års tid. Samtidigt minskar den vårsådda arealen så att man hinner så i god tid med mindre maskiner. Dessutom är det billigare att köpa bra lågtrycksdäck till mindre maskiner än till tunga jordbruksredskap. Genom att ändra växtföljden kan man påverka packningsriskerna och därigenom betydligt påverka gårdens ekonomi. 

En växtföljd i vilken det ingår höstgrödor och vall minskar alltså packningsrisken på våren, och möjliggör dessutom användning av en lättare maskinpark för vårbruket.

Ett exempel på växtföljdens inverkan på maskinpark

Om man på en gård med 100 hektar odlar enbart korn, sådden bör göras under sex dagars tid och bearbetningen baserar sig på plöjning, ytplanering och två harvningar, behövs för vårbruket tre traktorer, av vilka den största ska ha en effekt på minst 190 hästkrafter. Om man istället har en femårig växtföljd som innehåller vall, höstraps, råg, åkerböna och havre, minskar bearbetningsbehovet, den vårsådda arealen minskar med 60 procent och man kan använda mera tid för vårsådden. Då hinner man utföra arbetena med en traktor på ca 80 hästkrafter.

Växtföljdens inverkan på packningsrisken.