Du måste registrera dig och logga in för att kunna göra ett quiz, genomföra hela kursen samt för att kunna få ett diplom.
Kolinlagringens inverkan på gödslingsbehovet
Förutom kol (C) innehåller markens organiska material kväve (N), fosfor (P) och svavel (S) i rätt så enhetliga förhållanden, ungefär C:N:P:S 100:8:2:1,4(1. Om åkrarnas mullhalt har sjunkit med 200 kg C/ha, har cirka 16 kg kväve, 4 kg fosfor och 3 kg svavel frigjorts för växterna per hektar.
Om man istället vill vända mullhaltens utveckling så att åkern binder till exempel 600 kg C/ha, måste man även vända trenden för näringsämnena. Väldigt förenklat kan man säga att för att binda 600 kg C/ha krävs cirka 48 kg kväve, 12 kg fosfor och 8 kg svavel.
Att gödsla åkern enbart för kolinlagringens skull är inte ekonomiskt förnuftigt. Men för att kol ska bindas krävs näring för växterna och mikroberna. Den bästa näringskällan för en höjning av mullhalten är minskad urlakning eller gasavgång.
Det finns flera alternativ till ökad gödsling för att öka näringstillgången på åkern. Djupt rotade grödor och fånggrödor kan hämta upp näringsämnen från djupare jordlager så att de blir tillgängliga för efterföljande gröda. Dessutom ger nedbrytningen av dem näring åt mikroberna vilket ökar mullhalten.
I idealläget behövs ingen ökning av gödslingen för att öka mullhalten. Ett näringsfattigt jordförbättringsmedel (som till exempel hästgödsel) kan bidra till att lösligt kväve binds i marken, och odling av kvävefixerande växter gör att kväve binds från luften. Om det finns lagrat fosfor, och längre ned i marken svavel, kan växterna återvinna de här näringsämnena för att öka mullhalten. Tar man hand om mikroberna och främjar deras livsmiljö, genom god tillgång till organiskt material, så kommer de förse grödan med den näring den behöver.
Men på många åkrar har man så klart inte det här idealläget: för en höjning av mullhalten krävs då en ökad tillförsel av näringsämnen utifrån, samt en effektivare kanalisering av de redan tillförda näringsämnena för att få igång kolcykeln och cirkulation av näringsämnen ordentligt.
I alla lägen är det växtrötter, mikrober och fungerande näringsflöden som är grunden i mulluppbyggandet. Det är därför lönsamt att driva jordbruket på ett sätt som främjar mikroberna, till exempel genom att lämna skörderester eller odla täckgrödor av olika slag, för att sen successivt kunna minska användningen av insatsvaror, i takt med att jordhälsan förbättras.
Överväg att:
- analysera mikronäringsämnen, gödsla balanserat, kom ihåg svavel i gödslingen (särskilt för vallbaljväxter)
- kalka mineraljordarna vid behov, i synnerhet lerjordarna
- anlägga nollrutor och maxrutor, bedöm hur mycket kväve som frigörs från marken
- undvika överflödig kvävegödsling, utnyttja delade gödselgivor och precisionsodling
- ta reda på växternas näringsbehov genom bladsaftanalys
- förhindra näringsförlust och utnyttja överflödiga näringsämnen för att höja mullhalten med t.ex. fång-, mellan- och bottengrödor
Referenser
1 Lal, R. 2008. Promise and Limitations of Soils to Minimize Climate Change. Journal of Soil and Water Conservation 63 (4): 113A-118A. https://doi.org/10.2489/jswc.63.4.113A.