Markpackning: förhållandet mellan belastningen och markens hållfasthet

Med ensidiga växtföljder och allt tyngre maskiner har markpackningen ökat betydligt under de senaste decennierna. De allt tyngre maskinerna har ökat belastningen på åkern, och samtidigt har den minskade andelen vall i växtföljden försämrat markens hållfasthet. Genom att åtgärda dessa faktorer (växtföljden, tidpunkten för arbetena, och maskinernas vikt) kan man också minska markpackningen. 

Åkerns hållfasthet avgörs i första hand av jordarten och fuktighetsförhållandena, men också växternas rötter kan öka hållfastheten.  

Vattendränkt jord packas inte eftersom både luft- och vattenporerna är fyllda med vatten (även om det kan finnas luftfickor kvar). I sådana förhållanden borde dock ingen köra. Kruttorr mark har en stark, valvliknande struktur.

Marken är känsligast för packning när den är fuktig. Då är luftporerna tomma och vattenporerna fortfarande vattenfyllda. Belastningen på marken leds kraftigt vidare och de tomma luftporerna pressas lätt ihop. I kombination med sämre markstruktur förstärks risken för markpackning. Stora axeltryck trycker ihop porerna, markstrukturen kan inte hålla emot längre och säckar ihop och då sker markpackning.

Jordbearbetningsredskap skapar genom smetning nya bearbetningshorisonter som vi också kan uppleva vid användandet av kultivator och plog. Drivhjulens axeltryck skapar i slirningsögonblicket nya marpackningshorisonter och sprider markpackningen framförallt nedåt och sidledes i marken, s.k. “marpackningsringar”.

Tyvärr är marken också lättast att bearbeta när den är ”lagom fuktig”, dvs. i det skede då makroporerna är tomma medan det ännu finns fukt i marken. I detta skede smulas jorden sönder vid rullningsprov och reder sig bra, så vårbruket inleds oftast i det skede när risken för markpackning är störst. För att undvika markpackning i sådana förhållanden bör maskinerna vara lätta och däcktrycket lågt (0,4 bars däcktryck). I torra förhållanden kan man använda större däcktryck.

Följande bilder är tagna från bodenproben.ch och visar olika marksituationer på ett mycket pedagogiskt och enkelt sätt:

Ingen bearbetning rekommenderas: Marken är torr, mycket kompakt och kan bara brytas med stor ansträngning. Jorden skulle krossas mekaniskt av jordbearbetningen och jordstrukturen skulle skadas.

Bearbetning lämplig, rekommenderas. Jordklumpar smulas, faller sönder när de pressas mellan fingrarn. Hos mycket tunga, leriga jordar ska jordbitarna kunna krossas mellan fingrarna.

Bearbetning är definitivt olämpligt! Jorden är knådbar (korvbildning), till och med nästan mosig.