Grundprinciperna för ett regenerativt jordbruk är att maximera fotosyntesen (andelen bladyta som kan fånga solens strålar), maximera skyddet av markytan, och förbättra villkoren för utveckling av mikrober som t.ex. bakterier och mykorrhiza. Med utgångspunkt i vår egen mark lär vi oss i denna delkurs hur man kan identifiera och analysera olika problem med jordhälsan. Sedan fördjupar vi oss i hur vi kan börja lösa dessa problem för att sätta åkern i skick.
Att bedöma jordhälsan på en åker kräver ett helhetsgrepp, och den arbetstid som används för att identifiera problemen ger god utdelning. I detta avsnitt fördjupar vi oss i att identifiera, studera och analysera olika problem som gäller jordhälsan.
Vi söker svaren på bland annat följande frågor:
- Hur vet jag vad det är för fel med min åker?
- Hur vet jag vad mina växter behöver?
- Hur kan jag förbättra åkerns vattenhushållning?
- Hur undviker och reparerar jag markpackning?
Jordhälsa sammanfattar den växelverkan mellan de fysikaliska, biologiska och kemiska faktorer i marken som bevarar åkerjordens goda kvalitet och gör det möjligt att odla den (se delkurs 2).
I praktiken betyder det att odlingsjorden har en buffrande, sammanhållande och i viss grad porös struktur som innehåller lagom mycket syre och vatten (ca. 25% vardera). Dessutom innehåller åkerjord som har god jordhälsa tillräckligt mycket organiskt material som förser mikrober och andra marklevande djur, såsom daggmaskar, med näring.
Tillämpas en bra odlingsstrategi bör svår markpackning inte förekomma, och inte heller någon plog- eller bearbetningssula (undantaget kanske om dåligt skördeväder ställer till det vid grönsaks- eller potatisskörd). Då har också växternas rötter möjlighet att växa både nedåt och i sidled i matjordslagret utan större motstånd och kan nå ända ner till markens djupaste skikt. Lucker matjord som doftar jordig kompost erbjuder grödorna utmärkta växtförhållanden.
För att få ut så mycket som möjligt av den här delkursen är det en fördel att ha tillgång till åkerskiften för att kunna utföra uppgifter. Du kommer bland annat få planera växtföljder, testa observationsmetoder på åkern och prova på olika sätt att förbättra jordhälsan. Om du inte har egna jordbruksskiften kan du till exempel höra dig för om du får använda skiften som odlas av en bekant jordbrukare, eller, om du är student, ditt lärosätes skiften.
Denna delkurs är baserad på BSAGs kurs Grunderna i regenerativt jordbruk. Texten är omskriven och anpassad till svensk kontext av Hermann Leggedör. Faktagranskning har utförts av Thomas Keller, professor Professor vid Institutionen för mark och miljö; Mark och miljö, Markmekanik och jordbearbetning, SLU. Tillägg och redigering har gjorts av Christina Berneheim, rådgivare Svensk Kolinlagring och Marika Haeggman, Albaeco.